Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om föräldrar och barn - Om barn utom äktenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
barnets vägnar föra talan om faderskap ocli underhåll. Genom
stadgandet, att barnavårdsman skall i berörda hänseende biträda
modern samt vid behov själv föra barnets talan, torde risken
beträffande ett sådant medgivande vara tämligen ringa.
Slutligen har den nya lagen om barn utom äktenskap i detta
sammanhang stadgat, att fader eller moder, som ej har vårdnaden
om barnet, dock ej må betagas tillfälle till umgänge med det,
med. mindre särskilda omständigheter därtill föranleda. Skulle
fadern eller modern ej nöjas åt vad härutinnan bestämmes av
den, som har vårdnaden, skall rätten slita tvisten dem emellan
och meddela erforderliga föreskrifter (§2).
C. Uiulerliå Ils skyldighet.
Jämlikt förut gällande bestämmelser hava barnen utom
äktenskap intagit en synnerligen ofördelaktig ställning gent emot de
äkta barnen, i vad det gällt rätt för dem att av föräldrarna erhålla
underhåll. Titi 8 kapitlet 7 paragrafen Ärfdabalken stadgades
sålunda endast, att barn utom äktenskap skulle äga åtnjuta
»nödtorftig föda och uppfostraii)), till dess det »kunde nära sig självt», d.
v. s. sådana barn voro hänvisade att tidigast möjligt förtjäna sitt
livsuppehälle och de kunde aldrig, oavsett föräldrarnas
levnadsställning, göra anspråk på annat än minsta möjliga underhåll.
Med hänsyn till det uppenbart oriktiga i sådana stadganden
har i 1917 års lag införts den bestämmelsen, att barn utom
äktenskap (likaväl som barn av äktenskaplig börd) skola av
föräldrarna njuta uppehälle och uppfostran »efter ty med
avseende å häda föräldrarnas villkor mä anses skäligt)). Ifråga om
den tid barn utom äktenskap bör kunna göra anspråk på
underhåll, har 1917 års lag stadgat som minimigräns fyllda femton
år, därest ej »barnets anlag och omständigheterna i övrigt»
föranleda, att barnet bör erhålla fortsatt utbildning (§ 3).
I kostnaden för barnets underhåll skall var och en av
föräldrarna taga del »efter sin förmåga». Härigenom har i den nya
lagen uttryckligen sagts ifrån, att den hittillsvarande praxis att
emellan föräldrarna lika fördela underhållsbördan och detta
oavsett moderns i regel ojämförligt sämre ekonomiska ställning än
faderns — icke vidare kan anses ined billighet överensstämmande.
Vid bedömande av föräldrarnas förmåga i detta hänseende skall
hänsyn tagas icke blott till värderas arbetsinkomster eller
förmögenhet i övrigt utan även till den försörjningsskyldighet i övrigt,
som mot andra anhöriga kan åligga fadern eller modern
ävensom till det hinder i moderns förvärvsförmåga, som
omvårdnaden om barnet för med sig.
Den av föräldrarna, som icke har vårdnaden om barnet, skall
liksom hittills fullgöra sin skyldighet genom att lämna
underhållsbidrag (§4).
Minimigränsen ifråga om underhåll till minderåriga barn utom
äktenskapet är numera ändrad så, att rätten till underhållet upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
