- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
128

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om föräldrar och barn - Om adoption

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128

ten på grund av sin vandel och egenskaper i övrigt synes skickad
att giva det tilltänkta adoptivbarnet en god uppfostran. Har
sökanden bröstarvinge, skall tillstånd som regel vägras, därest ej
»synnerliga skäl» föreligga för adoptionens beviljande (§8).

Att till adoptivbarn får antagas a dop tantens barn utom
äktenskapet är uttryckligen stadgat (§ 1).

Innan rätten avgör adoptionsansökningen, äger rätten att
infordra yttrande från barnavårdsnämnd samt jämväl i övrigt
införskaffa erforderlig utredning. Fader eller moder, vars
samtycke till adoptionen ej infordras, skola ändock, därest så är
möjligt, höras i ärendet. Sammalunda är ock fallet med
förmyndare, vars samtycke ej erfordras (§ 9). Då det visat sig vara
synnerligen vanligt, att vid adoption av minderåriga den, som
adopterar, erhåller ett vederlag av barnets föräldrar, har lagen
uttryckligen ålagt rätten dels att söka inhämta upplysning,
huruvida å någondera sidan dylikt vederlag är givet eller utfäst dels
ock att, då upplysning vunnits, att vederlag skall utgå till
sökanden och, då så i övrigt prövas skäligt, förelägga sökanden att
vidtaga de åtgärder, som aktas, nödiga till betryggande av att
vederlaget helt eller delvis användes till barnets bästa, dels slutligen
att, då sådant föreläggande ej efterkommes, avslå
ansöknin-gen (§10).

Laga domstol i mål angående adoption är den rätt, varunder
adoptanten har sitt hemvist. Har han ej hemvist inom riket,
hör målet till rätten i den ort, där han uppehåller sig eller, om
han är utrikes, till Stockholms rådhusrätt (§ 25).

II. Adoptionens rättsverkningar.
A. Vdrdnadsplikt.

I likhet med de flesta utländska lagar inleder 1917 års lag
bestämmelser om adoptionens rättsverkningar med ett allmänt
stadgande, att adoptanten har samma vårdnad om adoptivbarnet
och makt över det, som tillkommer föräldrar. Det är sålunda
en synnerligen vidsträckt maktbefogenhet, adoptanten äger över
sitt adoptivbarn. Några närmare regler härom har dock lagen
icke ansett sig behöva giva. Det har allenast uttryckligen
angivits, att adoptanten skall vara barnets förmyndare och att, om
han dör, i främsta rummet den skall efterträda honom i denna
egenskap, vilken den avlidne »med två vittnen eller skriftligen
nämnt därtill», samt att i annat fall förmyndare efter honom
skall utses av rätten. Är någon adopterad av makar eller har
ena maken adopterat den andres barn, skall mannen vara
barnets förmyndre och efter hans död hustrun samt, om bägge äro
döda och ej hava förordnat förmyndare efter sig, den person,
som rätten därtill förordnar. Likaledes har i lagen uttryckligen
angivits, att giftomannaskapet beträffande adoptivbarn
tillkommer adoptant (§ 12).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free