- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
136

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arvsrätt - Om olika slag av arv - Om villkoren för arvsrätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


5) Om de, som äro varandras arvingar, dö utan att man kan
vinna upplysning om,, vilkendera levat längre än den andre, ärves
vardera av sin närmaste släkting.


Kan det däremot bevisas, att endera levat längre än den andra,
ärver den längst levande den andres egendom.

II. Danaarv.

Härmed menas den ej borttestamenterade kvarlåtenskapen efter
en avliden person, vilken dött utan kända släktingar eller vilkens
släkt är ut slut en frän arvsrätt eller försummat att göra
densamma gällande.


Danaarv tillfaller antingen statsverket eller vissa privilegierade
städer. Emellertid inträffar ganska ofta, att dylikt arv, efter
bifall av riksdagen, tillerkännes den kommun, där arvlåtaren
vid sin död var boende.

III. Arv efter avliden utlänning.

Även dennes här i landet efterlämnade egendom bör fördelas
mellan lians arvingar efter lagen i det land, som han vid sin
död tillhörde.


*



Om villkoren för arvsrätt.



Dessa äro:

I) Att vara vid liv framfödd.

Detta villkor är uppfyllt, så snart barnet haft liv vid födselns
början, även om det dött före dess fullbordan. Frågan,
huruvida barnet blivit vid liv framfött eller icke, är av synnerlig
vikt i det fall t. ex., då i en förut barnlös familj hustrun vid
mannens död befinner sig i havande tillstånd. Ty om barnet
födes vid liv, tillfaller faderns lott i boet barnet, som sedermera
vid sin död ärves av sin närmaste anförvant, t. ex. modern.
Födes däremot barnet ej vid liv, tillfaller faderns lott i boet hans
släktingar.

I sammanhang härmed torde böra framhållas, att om barnet
födes vid liv, men modern dör under födseln, barnet ärver så väl
fader som moder, varemot, i händelse barnet icke födes vid liv,
och dessutom modern dör under födseln, så väl hon som fadern
ärves, vardera av sin närmaste bak- eller sidoarvinge.

Till förmån för modern eller hennes släktingar med avseende å
bevisningen, om barnet fötts vid liv eller icke, är stadgat, att om
ett ojävigt vittne intygar, att barnet varit vid liv under födseln,
modern, om hon vari i sådant tillstånd, att hon haft någon
uppfattning om de ifrågavarande förhållandena, eller i motsatt fall
Ii ennes släktingar få fylla vittnets intyg med sin ed. Skulle
modern dött under födseln, äga hennes släktingar att avlägga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free