- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
184

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Testamentsrätt - Om testamentets form

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184

5. T e staments givaren måste därjämte inför vittnena
uttryckligen förklara, att testamentet innefattar hans yttersta vilja.

Då testamentet icke blivit av testator i de två å testamentet
tecknade vittnena» samtidiga närvaro erkänt såsom lians sis i
a-vilja, ogillades testamentet (EL 1918:78).

G. Samtliga testamentsvittnena skola teckna sina namn under
en vittnesmening å testamentet (se formuläret nedan). Detta
bör naturligtvis ske vid samma tillfälle, då testamentsgivaren
förklarar testamentet innefatta, hans yttersta vilja. Vittnena kunna
skriva ett vanligt, enkelt vittnesintyg och därunder teckna namn,
titel eller karaktär samt adress, men lämpligare är att använda,
en vidlyftigare vittnesmening (se formulären). Denna bör
skrivas omedelbart efter testarn entsgivarens namnteckning, helst på
samma eller, om plats ej finnes, på omstående sida av arket,
däremot ej gärna fristående på tredje sidan. Slutar texten nere
på andra sidan, bör man söka inpassa åtminstone början av
vittnesintyget på samma sida. Omfattar testamentet flera ark, böra
de antingen genomdragas med. ett snöre, vars ändar hopfästas me 1
vittnenas sigill, eller också kan varje ark förses med en särskild
vittnesmening, intygande, att detsamma innehåller en del av
personens i fråga testamente. Vid slutet testamente kan
vitt-iiesintyget tecknas antingen på själva handlingen efter texten,
som då övertäckes, eller utanpå det konvolut, vari dylika
testamenten böra inneslutas, eller på båda ställena. Konvolutet bör
tillslutas och förses med vittnenas sigill. I vittiiesmeningen böra
utsatt as testamentsgivarens eller, om de äro flera, varje
testa-mentsgivares fullständiga namn, titel eller karaktär och hemvist.
Att vittnena påteckna testamentet är av så mycket större vikt,
som denna deras påskrift är det enda fullt säkra tecken, varpå
de sedermera kunna igenkänna testamentet och som sätter dera
i stånd att på sin ed intyga, att detta just är samma bandling,
vilken testamentsgivaren förklarat innefatta hans yttersta vilja.

T. Testamentsgivaren bör genast föranstalta om att testarn ent
s-vittnena, bliva inför domstol avhörda för dödsfalls skull.

Anm. I ett enda fall är testamentet giltigt, ei t ur u detsamma
icke bestyrkts av vittnen. För giltigheten fordras dock såsom
oeftergivligt villkor, att testamentsgivaren egenhändigt skrivit
texten till testamentet och egenhändigt undertecknat det med
sitt namn, samt att bevisning kan åstadkommas därom, att
testamentsgivaren alltifrån testamentets upprättande och sedermera
ända till sin död, varit urstdndsatt att anskaffa vittnen.
Skyldigheten att bevisa detta åligger vid rättegång om testamentets
giltighet test amen t stagaren.

B. Muntligt testamente.

Även muntligt testamente skall alltid upprättas i samtidig
närvaro av minst två vittnen, om vilka gälla de allmänna reglerna
för testamentsvittnen (se rubriken Tesiamentsvittnen). Testa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free