- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
197

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Testamentsrätt - Om testamentes innehåll, verkan och tolkning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

197

tagare och arvingar på det sätt, att varje testaments- eller arvtagare får
vidkännas lika stor andel i gälden som: han erhåller i tillgångarna. Om
tillgångarna alltså äro 60,000 kr., av vilka A. skall hava hälften, eller 30,000
kr., B. en tredjedel, eller 20,000 kr. och C. en sjättedel, eller 10,000 kr.,
samt skulderna uppgå till 30,000 kr., så skall A. betala 1/2 av gälden,
eller 15,000 kr., B. .1/3 av gälden, eller 10,003 kr. och C. 1/6 av gälden,
eller 5,000 kr.

Har testamentsgivare i testamentet bestämt, hur gälden skall
fördelas, blir detta bans förordnande gällande, men bröstarvinges
laglott får ej därigenom inskränkas. Givetvis äro sterbhusets
borgenärer oförhindrade att göra sig betäckta av vilket slag av
egendom som helst, till vilken annan ej har bättre rätt; förut
angivna fördelningsgrunder avse endast förhållandet mellan
stärb-husdelägarna inbördes.

Sedan egendomen blivit upptecknad och gälden betald, skall
efterlevande makes fördel, giftorätt och enskilda egendom
uttagas ur boet, jämlikt stadgandet i Ä. B. 17:6: »testamente må
ej tagas av bo oskifto, utan av dens del, som givit haver». Först
därefter äger testamentstagare utfå sin andel, under
förutsättning, att testamentet vunnit laga kraft. Dock har
testamentstagare rätt att från testamentsgivarens dödsdag tillgodoräkna
sig ränta å testamenterade medel, hyror och all annan avkomst,
men är tillika skyldig att från samma tidpunkt vidkännas alla
å den testamenterade egendomen nedlagda nödiga kostnader.
Borttestamenterad fast egendom övergår till testamentstagare
genast vid testators död, utan rätt till fardag för hans arvingar.
(Jfr. Kungl. Maj:ts dom den 5 febr. 1850.)

Inkräktar testamente på bröstarvinges eller adoptivbarns
lag-lott och med anledning därav blir föremål för klandertalan, skall
det rättas efter lag, men gälla i allt övrigt. (Ä. B. 17:7, se
rubriken Om åtgärder för testamentes tillgod onjut ande.) Den
minskning, som genom dylik rättelse uppstår för
testaments-tagarna, bör drabba dem samtliga i.mån av vars och ens andel i
kvarlåtenskapen. Ett undantag härifrån torde vara, om
testamentsgivare insatt en universaltestamentstagare* samt tillika
förordnat, att vissa singulardispositioner* skola utgå av dennes
andel (t. ex. att han skall utbetala en penningsumma till viss
person) ; i detta fall skall nämligen minskningen drabba
universal-t e st am e n t st agaren en sam.

Formulär till frivillig jämkning av testamente i sammahang
med godkännande, se rubriken Om åtgärder för testamentes
till-godonjutande.

* Se rubriken Om testamentstagare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free