- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
207

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Testamentsrätt - Om inbördes testamente

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Om inbördes testamente.



När två eller flera personer ömsesidigt och till den sist levandes
förmån förordna angående sin kvarlåtenskap eller en del därav,
kallas förordnandet inbördes testamente.
Ofta innehåller
förordnandet jämväl föreskrift om, vilken eller vilka egendomen
efter samtliga testamentsgivarnas död skall tillfalla. För att
inbördes testamente skall föreligga, måste naturligtvis de
ömsesidiga förordnandena vara gjorda genom en och samma testament
s-handling.

Vår lag innehåller inga särskilda föreskrifter för detta ofta
förekommande slag av testamente, och i tidigare rättsskipning
betraktades det ofta såsom avtal; men numera bedömes det
såsom ett verkligt testamente av en var av testamentsgivarna samt
följer de allmänna testamentsreglerna. Vad som i föregående
avdelningar av testamentsrätten blivit sagt om testamente i
allmänhet, gäller därför, i tillämpliga delar, jämväl om inbördes
testamente. Här må därför endast påpekas, att samtliga de
personer, som sig emellan upprätta inbördes testamente, skola
innehava de egenskaper, som fordras för att vara
testamentsgivare, ävensom handla fullt frivilligt, uttryckligen
tillkännagiva, att förordnandet innefattar deras yttersta vilja, och
underteckna testamentet; vidare att vittnena böra personligen känna
samtliga testamentsgivarna och vara oj aviga i förhållande till
dem alla; samt slutligen att ej heller inbördes testamente får
inkräkta på bröstarvinges eller adoptivbarns laglott.

Inbördes testamenten kunna göras av vilka testamentsgivare
som helst, men oftast upprättas sådana mellan äkta makar.
Sistnämnda slag av inbördes testamenten innehåller vanligen, att
makarna tillerkänna den sist levande av dem rätt att till sin
död (eller så länge han eller hon förbliver änkling eller änka)
sitta i orubbat bo, d. v. s. giva den sist levande nyttjanderätt till
egendomen, eller ock att makarna tillerkänna den sist levande
full äganderätt till kvarlåtenskapen.[1] Dessutom innehåller ett
inbördes testamente makar emellan ofta den bestämmelse, att
egendomen efter båda makarnas död skall övergå till viss person
eller användas till visst ändamål. Har den sist levande maken
genom testamentet fått full äganderätt till kvarlåtenskapen, äger
han, såvida icke testamentet annorlunda stadgar, fritt förfoga
över egendomen och kan således sälja, bortgiva eller annorledes
avhända sig densamma,[2] Att i testamentet förordnas, vem

[1] I intetdera fallet får dock, såsom redan blivit nämnt, inkräktas på
bröstarvinges eller adoptivbarns laglott.
[2] Angående den efterlevandes rätt att borttestamentera egendom, se vad i det följande nämnes om ändring eller upphävande av
inbördes testamente
.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free