Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt - Om jordnaturer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
ratt till jorden. Skatte jorden har sedermera alltmera utvidgats
genom krono jords övergång till skatte, vilket fortfarande kan ske
på olika sätt, såsom genom skatteköp, -upptagande av nybyggen
i de norra länen o. s. v. Ägare av skattejord har numera lika fri
förfoganderätt däröver som ägare av frälsejord över denna,
Frälsehemmanen hava uppkommit därigenom, att kronan
efterskänkt å jorden vilande skatter och besvär. Frälsets första
uppkomst står i nära samband med adelsståndets utbrytning ur
bondeklassen. Sålunda uppkom det äldsta frälset, eller det s. k.
odal- eller sätesfrälset, i uråldriga tider på så sätt, alt rikare och
förnämligare män erhöllo större friheter för sina gårdar,
varigenom så småningom uppstod ett eget slags skattefri jord,
förbehållen den högre adeln. En stor del av våra frälsehemman
räkna sitt ursprung från det s. k. rusttjänst frälset, varigenom
bonde, som tjänte till häst, beviljades skattefrihet för sitt gods
och ingick bland frälsemännen. Även av åtskilliga andra
orsaker har frälsefrihet medgivits,
Åv frälse finnas numera två huvudslag, nämligen allmänt
frälse samt ypperligt frälse, som förr sins emellan skilde sig åt
genom den olika graden av befrielse från allmänna skatter och
besvär. Genom grundskatteavskrivningen samt lindringen i
rustnings)- och roteringsbesvären (lagar den 2 december 1892) är
dock denna skillnad allt sedan år 1904 så gott som uteslutande
av historisk betydelse.
Till det ypperliga frälset höra: säterier, som uppkommit ur
det gamla sätesfrälset, ladugårdar, som tillkommit därigenom att
frälsehemman till säteris understöd lagts i sambruk med
sådant, samt rå- och rörshemman, eller sådana frälsehemman, som
i äldre tider legat inom samma ra och rör (inom samma by)
med säteri och då tillhört dettas ägare.
Det allmänna frälset, som huvudsakligen härstammar från
rust-tjänstfrälset, kallas rent frälse, då jorden och den av staten
efterskänkta räntan (frälseräntan*) ägas av samma person, och
blandat frälse, då jorden och räntan ägas av olika personer. Till det
blandade frälset höra två slag av hemman, nämligen dels
skattefrälsehemman, vilka ursprungligen varit skattehemman, men
vilkas ränta kronan avhänt sig till enskild person, och dels
frälseskattehemman, eller sådana, som ursprungligen varit
frälsehemman, men av ägaren avyttrats mot förbehåll om erhållande
av räntan. I sammanhang med grundskatteavskrivningen har
emellertid rörande skattefrälsehemmanen stadgats, dels att
staten efter hembud inlöser rätten till räntan, varefter
hemmansägaren tillgodonjuter samma frihet som övriga
skattehemmansägare, och dels att, därest inlösen ej ägt rum, hemmansägaren av
* Att frälseränta är att anse såsom fast egendom och följer reglerna för
dylik, se sid. 254.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
