Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt - Om stadsjord, stadsplaner och tomtkartor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
Om stadisjord, stadsplaner och tomtkartor.
Stadsjord kan vara enskilda personer tillhörig (gammal
odaljord, på vilken stadssamhället efter hand utvecklat sig), eller
villkorligt given kronojord, s. k. donationsjord, eller slutligen
av staden med full äganderätt förvärvad jord. I inskränkt
betydelse är stadsjord (»stadsjordar))) den del av en stads område,
vilken icke är bebyggd eller använd till hus, tomter, gator
och torg.
Donations jorden torde ursprungligen i huvudsak hava varit
avsedd till ämbets- och tjänstemännens avlöning och
stadsnäringarnas uppmuntran genom fördelning mellan borgarna av åker-,
ängs- eller trädgårdslotter, kallade »rutor)), »lyckor», »täppor»
o. s. v. Fördelningen verkställdes av magistraten och konungens
befallningshavande. Många städers donatio ris jord har under
årens lopp till ej ringa del kommit att genom hävd övergå i
enskildes besittning. För dess återvinning hava dock åtskilliga
rättegångar av städerna förts med åsyftat resultat. (Jfr.
kam.-koll. und. betänkande den 30 dec. 1897, befordrat till trvcket
1898.)
I allmänhet indelas stadens grund i fri och ofri. Den förra
äges oinskränkt av innehavaren, som dock flers ädes får sig
påförd en årlig, ehuru obetydlig, jordskatt till staden. Den senare
kan vanligen friköpas, men så länge den är ofri, erlägger
innehavaren årligen, för tomt grundlega, jordskyld, tomtskatt eller
tomtören samt för åker ni. m. åkerskatt eller jordskyld,
övergår ofri grund till ny innehavare, skall denne till stadskassan
betala en städja med viss procent av köpeskillingen eller
taxeringsvärdet, kallad trettiondepeniimg. (Jfr. Stockholms stads
privilegier den 10 mars 1636, 7 punkt.) Byggnader å ofri
grund lagfaras och intecknas utan någon inskränkning.
En del stadsjord är numera utarrenderad.
Medan i fråga om landet såsom regel gäller, att varje under
särskilt nummer i jordboken uppfört hemman, kvarn, fiske, torp
eller annan lägenhet i juridiskt hänseende är att betrakta såsom
en egen fastighet, även om flera sådana i verkligheten finnas
till eitt helt förenade, har man i städerna hållit sig till den mera
naturliga grundvalen för fastighetsindelningen och såsom
särskilda fastigheter räknat de olika jordstyckena, efter som de
tillhöra olika ägare, samt, vad beträffar de till bebyggande avsedda
tomtplatserna, med hänsyn tillika till den bestämda särskillnad,
som mellan dem genom deras verkliga bebyggande uppkommer.
Jämlikt byggnadsstadgan för rikets städer den 8 maj 1874 och
lagen om fastighetsbildning i stad den 12 maj 1917 hava viktiga
bestämmelser införts. Särskilt genom sistnämnda lag hava be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
