- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
331

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt - Om lagfart

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

331

Den, som å sitt fång erhållit fasta, äger rätt att få anteckning
om fånget och fastan införd i lagfartsprotokollet och
lagfartsboken, men härför fordras, att han dels hos rätten framställer
begäran härom och dels tillika uppvisar sin fångeshandling
ävensom bevis att fasta blivit meddelad (fastebrev). K. Förordn,
den 22 april 1881.

Om skyldigheten att söka lagfart.

Envar, som med äganderätt åtkommer fast egendom, är
skyldig att söka lagfart å fånget. (K. Förordn, den 16 juni 1875,
§ 1 sådan denna lyder enligt lagen den 11 juni 1920.) Enligt
den äldre formuleringen av paragrafen uppräknades såsom
exempel på förvärvssätt: köp, byte, gåva, testamente, arv, giftorätt,
skattelösen av krono jord m. m., men grundregeln var redan då,
att lagfart skulle sökas å varje förvärv av äganderätt till fast
egendom*. Då fånget är hävd enligt nya hävdelagen,
förekommer dock icke lagfart, enär förutsättningen för hävd enligt denna
lag^ är, att lagfart blivit sökt och beviljad. Även
fideikommiss-rätt till fast egendom skall lagforas, då dylik rätt lärer få anses
som verklig äganderätt, om än på visst sätt begränsad.
Däremot har lagfart på grund av urminnes hävd förvägrats. (Jfr.
]NT. J. A. 1909:642.)

Vad som skall hänföras till fast egendom, har förut (sid. 251
och följ.) omförmälts, och å varje laga fång till något, som är
eller skall anses såsom fast egendom, måste lagfart sökas.
Lagfart kan sökas å hemman, hemmansdel, lägenhet eller del av
lägenhet. Däremot kan lagfart å ett endast till sina gränser
å marken bestämt ägoområde icke erhållas, förrän detta
ägoområde genom fastställd ägostyckning eller fastställd avsöndring
för alltid, antagit egenskap av en självständig fastighet.
Såsom särskilda fastigheter i stad räknas de olika tomterna.

Även ägare av ideell andel av fastighet har skyldighet att därå
söka lagfart, men behöver ej för dennas erhållande låta på
marken från fastigheten avskilja sin ifrågavarande andel.

Om vid överlåtelse av fast egendom förvärvarens rätt till denna
senare gjorts beroende av visst villkor, behöver lagfart icke sökas
och får ej ens beviljas, med mindre villkoret visas hava blivit
uppfyllt. (Jfr. emellertid i detta sammanhang Tf. T. 1869:151;
N. J. A. 1882:330; 1893:9; 1903:270.)

Enligt den nya formuleringen av lagfartsförordningen som fr.
o. m. den 1 januari 1921 är tillämplig (på ett par undantag
när) skall fast egendom, som vid bodelning tillskiftats make,

* Sålunda föreligger exempelvis lagfartsskyldighet för stad, som tillöst
sig besittningsrätten till ofri tomt jämte därå uppförda byggnader. (Jfr.
N. J. A. 1905:347.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:36:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/advokaten/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free