- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
347

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt - Om lagfart - Om hävd - Om viss tids hävd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

347

När på grund av bestämmelserna i fideikommissbrev eller
annat testamente eller i gåvobrev fast egendom skall övergå till
flera personer efter varandra, skall fideikommissbrevet,
testamentet eller gåvobrevet förses med stämpel varje gång, då, efter
det egendomen övergått till ny innehavare, lagfart därå sökes.

Om hävd.

Hävd kan i korthet betecknas såsom förvärv av en rätt
(vanligen äganderätt) till fast egendom*, grundat på oavbruten
utövning av samma rättighet under i lag föreskriven tid.
Ändamålet med lagbestämmelserna, om hävd är tydligen att förekomma
den osäkerhet i de allmänna rättsförhållandena, som skulle bliva
en följd därav, att en persons rätt, framför allt hans
äganderätt, till fast egendom under en obegränsad tidiymd kunde göras
till föremål för tvist.

Hävd är att betrakta som en art av preskription i vidsträckt
bemärkelse. Preskription kan nämligen indelas i tvenne arter,
den ena bestående däri, att man förvärvar ett ting eller en
rättighet, som man förut innehaft eller utövat, den andra( åter
bestående däri, att en rättighet, som någon äger mot en annan, går
förlorad, och att denna senare sålunda, befrias från sin
förbindelse. För att beteckna den förra arten av preskription, för så
vitt den har avseende på fast egendom eller därmed förenade
rättigheter, användes i vår lag uttrycket hävd.

Tvenne väsentligt skiljaktiga slag av hävd finnas enligt svensk
rätt, nämligen viss tids hävd, och urminnes liävd, vilka här efteråt
skola var för sig avhandlas.

Om viss tids hävd.

Viss tids besittning av fast egendom skyddar, under vissa
förutsättningar i övrigt, förvärvare av egendomen mot annans klander
å hans fång, även om den sistnämnde eljest skulle äga bättre rätt
till fastigheten i: fråga. Förvärvaren har genom att under
föreskriven tid hava utövat en ägares befogenhet över egendomen
vunnit hävd därå. Viss tids hävd kan dock endast åberopas till
skydd för äganderätt till fast egendom, men gäller däremot icke
andra rättigheter, såsom nyttjanderätt, servitutsrätt, rätt till
av-komst o. s. v.

* 1 fråga om lös egendom motsvaras hävden av förvärv i god tro med
åtföljande besittning’.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:36:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/advokaten/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free