- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
349

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt - Om viss tids hävd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

349

sitt aren, förutsatt att han vid det tillfälle, då hävden skall
tillgodonjutas, är behörig att besitta, äga rätt att för vinnande av
hävd åberopa hela besittniiigstiden.

II. Fastighetens b es it tar e måste hava förvärvat den i god tro
saint vunnit lagfart d sitt fång och ander viss tid oavbrutet
besuttit fastigheten såsom ägare.

Åtkomsten av fastigheten kan för att grundlägga hävd ske
genom vilket fång som helst, vara lagfart kan erhållas. Något
uttryckligt stadgande, att förvärvet skall vara ett till formen
lagligt fång finnes icke och har väl ansetts överflödigt på den
grund, att dylikt fång utgör en nödvändig förutsättning för
vinnande av lagfart. Men om nu genom förbiseende lagfart har
blivit beviljad å ett fång, som till formen lider av brister (t. ex.
på grund av ett köpekontrakt utan säljarens underskrift), torde
man, i saknad av ett stadgande om ett till formen lagligt fång
såsom villkor för hävd, vara berättigad att antaga, att fångets
olaglighet icke utg^ör hinder för vinnande av hävd. Härom råda
dock olika meningar.

För att en förvärvare skall anses vara i god tro, fordras först
och främst, att han verkligen ej avvetat bristerna i sitt fång,
d. v. s. den eller de omständigheter, som förhindrat äganderättens
övergång i och med fånget. Han är sålunda i god tro, om han t.
ex. var i okunnighet om, att den, som överlät egendomen, icke var
rätt ägare till densamma. Förutom dylik okunnighet om de
verkliga omständigheterna vid förvärvet anses även okunnigheten
om lagens bud kunna åberopas såsom stod för att förvärvaren
handlat i god tro.

Emellertid torde en förvärvare, även om han kan åberopa
okunnighet av någotdera av dessa slag, icke kunna anses hava varit
i god tro, om han vid ingående av överlåtelseavtalet brustit i den
omsorg, som en ordentlig man ådagalägger i sina angelägenheter.
Yid bedömandet härav måste dock givetvis stor hänsyn tagas till
personens samhällsställning, bildningsgrad och
förståndsutveckling.

Var och en, som åberopar hävd, anses, till dess motsatsen
bevisas, hava, varit i god tro vid åtkomsten. Dock får man icke
ställa allt för stränga fordringar på bevisningen om ond tro hos
förvärvaren. Även om denne icke kan styrkas hava varit
medveten om den fånget vidlådande bristen, måste han åses hava
handlat i ond tro, om den, som instämmer klander, kan
ådagalägga sådana omständigheter, som häntyda på en tillräcklig
försumlighet av förvärvaren att anskaffa sig kännedom om dylik
brist.

Den goda tro, som erfordras för hävd, behöver endast
förefinnas vid själva åtkomsten av fastigheten, alltså vid det tillfälle,
då äganderätten övergår på förvärvaren. Att denne sedermera
erhåller kännedom om fångets olaglighet, inverkar icke på häv-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free