- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
350

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt - Om viss tids hävd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

350

den. Om alltså t. ex. en person B ej före den 1 maj känner någon
olaglighet i fråga om en annan person Ars fång till egendomen
X, samt A dör nämnda dag och efterlämnar B såsom arvinge,
så är B i god tro vid åtkomsten, även om han, innan han erhåller
kännedom om dödsfallet, får reda på det olagliga i A:s åtkomst
till X. Likaså om B ej vid dödsfallet känner, att bland A:s
kvarlåtenskap ingår X, och ej heller vet, att X blivit någon olagligen
avhänd, så anses B vara i god tro, även om det under tiden mellan
dödsfallet och B:s kännedom, att A efterlämnar X, blivit B
bekant, att A olagligen förvärvat X. Men om B vid A:s död vet
att X blivit någon olagligen avhänd, är B i ond tro, även om han
vid dödsfallet ej äger kunskap om, att A efterlämnat X.

Förutom god tro vid förvärvet fordras för hävd, att
förvärvaren erhållit lagfart å sitt fång. Den dag, då lagfart beviljades,
utgör nämligen just utgångspunkten, från vilken hävden börjar
att beräknas. Utan vunnen lagfart kan tjuguårig hävd enligt
här ifrågavarande förordning aldrig åberopas. Fordran på lagfart
har tillkommit för att undvika möjligheten att hävdetiden kan
gå till ända, utan att rätte ägaren får kännedom om den
anledning* till klander, som förefinnas i den olaglige besittarens
innehav av fastigheten, vilket innehav genom lagfarten
offentliggöres.

Beträffande kravet pä god tro och lagfart måste man emellertid
skilja mellan tvenne fall, nämligen:

a) Om den, som vill åberopa hävd, besuttit egendomen ända
frän hävdetidens början.

I denna händelse kan hävd åberopas, så snart tjugu år
förflutit från den dag, då lagfarten beviljades, därest den, som
vunnit lagfarten, var i god tro vid förvärvet av egendomen.

b) Om egendomen under eller efter hävdetiden gått genom tvä
eller flera händer.

I detta fall fordras för hävd antingen, att den, som vill åberopa
hävden, varit i god tro vid sitt förvärv samt erhållit lagfart å
sitt fäng, eller ock att såväl ’nämnde person som den, vilken
närmast före honom besuttit egendomen, varit i god tro, då de
förvärvade densamma.

I denna händelse kräves sålunda antingen lagfart å första och
sista fånget samt god tro hos siste förvärvaren eller ock lagfart
å första fånget samt god tro såväl hoa siste förvärvaren som hos
hans närmaste företrädare. God eller ond tro hos tidigare
förvärmare inverkar däremot icke på hävden, ej heller den
omständigheten, om andra innehavare än de här omnämnda fått
lagfart eller ej. I förbigående må påpekas, att med »siste
förvärvaren.» här givetvis icke behöver förstås den, som innehar
egendomen vid hävdetidens utgång, utan avses därmed den
person, som besitter fastigheten, då klander anställes, och hävd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free