- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
373

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt - Om lösningsrätt till fast egendom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

373

Lösningsrättens verkan framträder sålunda på så sätt, att en
person, som av annan förvärvat fast egendom, under vissa
förutsättningar kan bliva skyldig att, mot lösen, avstå samma
egendom till en tredje person, den lösningsberättigade.

Ett tidigare slag av lösningsrätt var bördsrätten, som bestod
däri, att, då fast egendom såldes, de, som voro besläktade med
säljaren i rätt upp- ocli nedstigande släktskap eller i släktskap
ä sidan till ocli med fjärde led*, ägde rätt att framför andra
lösa till sig nämnda egendom. De med säljaren sålunda
besläktade sades stå i borde manna förhållande till honom eller vara
hans släktingar inom bördslederna.

För att bördemännen skulle erhålla, kännedom om avslutade
fastighetsköp och sålunda bliva i tillfälle att göra sin bördsrätt
gällande, var det, såsom förut omförmälts, föreskrivet, att vid
fastighetsköp ett visst antal uppbud, i regel tre, skulle äga rum.
Före tredje uppbudet skulle dessutom ske s. k. hembud, vilket
förfarande bestod däri, att egendomen erbjöds till lösning åt
vissa på annan grund än bördsrätt lösningsberättigade personer,.

Hembudsskyldigheten är numera upphävd genom K. F. ang.
upphörande av hembudsskyldighet den 16 juni 1875. Även
börds-lätten liar i det väsentligaste upphört att vidare finnas till
såsom lösningsrätt**, vilket i fråga om fastighet i stad skett genom
K. F. den 21 december 1857, samt beträffande fastighet på landet
genom K. F. den 22 december 1863.***

Bör dem annaförhållandet är emellertid fortfarande av betydelse
så till vida, att det kan utgöra hinder för utövande av pä annan
grund vilande lösningsrätt. Om nämligen vid köp av fast
egendom köpare och säljare äro med varandra besläktade inom
bördslederna, får en tredje person, som eljest skulle på någon i lagen
angiven grund vara berättigad att lösa till sig fastigheten i
fråga, i regvel icke utöva denna sin lösningsrätt. Detta anses
gälla, även om den eljest lösningsberättigade skulle vara
närmare besläktad med säljaren än köparen är. Grundägare i stad
äger dock utöva sin lösningsrätt till åbyggnad å hans grund,

* Bördemän voro säljarens barn och bröstarvingar, därest de endast voro
två till antalet, därefter säljarens föräldrar och förfäder samt hans
sidosläk-tingar till och med syskonbarn, eller de, som voro i lika led med dem, dock
att säljarens fädernesliäktingar icke fingo börda sådan jord, som säljaren ärvt
efter släkting på mödernesidan, och ej heller säljarens mödernesläktingar
jord, som han ärvt efter fädernesläkting. (G. B. 6:1.)

** Att rättighet att i börd lösa fastighet ansedts kunna genom särskilt
avtal betingas, framgår av K. M:ts dorn den 13 mars 1896.

*** Spår av bördsrätten såsom en verklig* lösningsrätt finnas ännn kvar,
nämligen dels i den vissa släktingar tillkommande lösningsrätt till en del
kronohemman, dels ock i den rätt, som tillkommer bördeman att lösa
arvejord, som tillfallit fattigstuga efter något där
intaget hjon. (Kyrkolagen 28:13. K. Br. d’, 13 mars 1751.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free