Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt - Om lösningsrätt till under nyttjanderätt upplåtet område - Om nyttjanderätt till fast egendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
har denne att begagna sin rätt till bortförande av byggnader och
annat, som han påkostat. Är denna rätt emellertid enligt avtal
eller bestämmelse i lag begränsad till viss tid efter
nyttjanderättens upphörande, skall tiden för bortförandet räknas från den
dag, då nyttjanderättshavaren skall avträda* området eller rätten
till inlösen upphört.
Område, som tillhör kronan eller ingår i tomtindelning eller
mark i samhälle, för vilket skall föras fastighetsregister enligt de
för stad meddelade bestämmelser, kan icke bliva föremål för
lösningsrätt enligt denna lag.
Om nyttjanderätt till fast egendom.
(Lag den 14 juni 1907.)
Med nyttjanderätt till fast egendom menas i detta sammanhang
en åt viss person upplåten befogenhet att bruka annans
fastighet, för så vitt denna befogenhet grundas å privaträttslig t
förhållande av annan än familjerätts art.
Den brukningsrätt, varom fråga är, kan vara av beskaffenhet
att innefatta ett ingrepp i den brukade fastighetens substans
(beståndsdelar) . Till dylik brukningsrätt räknas t. ex.
stenbrytning, torv- eller grustäkt, visst slags skogsavverkning m. m. d.
Men brukningsrätten till en fastighet kan också vara av
beskaffenhet att under sin utövning lämna fastighetens substans,
åtminstone i huvudsak, oberörd. Såsom sådan brukningsrätt anses
t. ex. befogenheten att bruka jord för att avvinna den
åkerbruksprodukter eller att nyttja hus till bostad eller till magasin.
Brukningsrätt av nu ifrågavarande slag kan vara s. k.
helnyttjande-rätt, eller en med besittningsrätt förenad befogenhet till ett
allmänt begagnande av fastigheten. Hit höra i främsta rummet
arrende, hyra, tomträtt och vattenfallsrätt. Och vidare kan det
ifrågavarande slaget av brukningsrätt vara s. k. partiell (delvis)
nyttjanderätt, eller en på besittningsrätt blottad befogenhet att
allenast i visst avseende begagna fastigheten. Hit räknas t. ex.
rätt till väg eller till mulbete. Såsom nyttjanderätt till fast
egendom anses, fastän måhända mera oegentligt, även jakt- och
fiskerätt, denna senare dock icke, därest den upplåtits av ägare
till fiske, som utgör särskild fastighet, eller till fiskeri, vari
med-äganderätt till grunden ej är förenad.
Under nyttjanderätt till fast egendom räknas däremot ej i
detta sammanhang befogenheten att bruka fastighet, därest
befogenheten grundas å familje- eller offentligt-rättsligt förhål-
Advokaten.
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
