- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
408

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt - Om arrende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

408

arbete och förlag, som han beräknat att genom ökad avkastning
av jorden under arrendetidens förlopp återfå. Att nu, i
händelse han av omständigheterna förhindras att själv fortsätta
arrendet, beröva honom detta värde och utan vidare överlämna det
åt jordägaren skulle innefatta en obillighet. Arrendatorna
intresse fordrai-, att han, åtminstone under vissa förutsättningar,
må äga rätt att förfoga över denna tillgång" och genom
arrenderättens överlåtande göra sig den till godo. Endast om sådan rätt
tillkommer honom, kan han med trygghet nedlägga arbete och
kostnad på jordbrukets höjande och jämväl komma i åtnjutande
av den kredit, han för ändamålet behöver. Vidare bör bemärkas,
att hänsynen till arrendatorns person vid arrenden, vilka avse
lång tid, i viss mån träder tillbaka. I dylika fall måste
kontrahenterna själva, säga sig, att ett personombyte är sannolikt,
stundom visst. Det vore därför onaturligt, om här åt arrenderätten
gåves samma, individuellt personliga karaktär, som eljest
tillkommer den; och det bör icke lämnas beroende allenast av
kontrahenternas förtänksainliet att genom förbehåll i avtalet bereda en
lämplig lösning. Lagen själv måste anvisa en sådan, vilket skett
genom stadgandet, att om arrendeavtal slutits för viss tid,
överstigande tjugu år, och arrendatorn vill lämna från sig arrendet,
[han skall erbjuda jordägaren att återtaga fastigheten, mot
skyldighet att gälda arrendatorn skälig lösen, samt att om jordägaren
ej vill det eller ej inom en ’månad efter det hembud gjordes
förklarat sig därtill villig, arrendatorn äger att i sitt ställe sätta
annan, ined vilken jordägaren skäligen kan nöjas.

Den yylösenj), varom fråga är, bör motsvara vad arrenderätten
i brukarens hand kan anses vara. värd eller vad annan brukare
skäligen kan antagas vara, villig att betala för att få övertaga
fastigheten med därå av arrendatorn uppförda byggnader och
annat, som denne bekostat.

Om arrendatorn lagligen i sitt ställe lätter annan, med vilken
jordägaren skäligen kan åtnöjas, utträder arrendatorn ur
rättsförhållandet, och den nye inträder i hans ställe. Däremot är det
icke arrendatorn medgivet att själv kvarstå såsom arrendator,
men upplåta, fastigheten till en annan.

Till jordägaren återtaga fastigheten, men kan ej
överenskom-u,> i < haff aj- (an vad i lösen bör utgå, komma de förut (sid. 396)
o ui t ala de skilj eiiianiiabestämmelserna, till användning.

c) Att arrendatorn dör.

Arrendatorns död verkar i saknad av annat förbehåll icke
rubbning i arrendeförhållandet. Då emellertid hans
sterbhusdelägares rätt att fortsätta, detsamma, därest det tillika, innebure
förpliktelse; för dem att själva utöva arrenderätten, under vissa
förhållanden kunde, i stället för att innebära en förmån, bliva
betungande, har i lagen inrymts dem rätt att, även om arrende-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free