- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
508

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt (forts.) - Om servitutsrätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

508

Ett positivt servitut föreligger, då den tjänande fastighetens
nyttighet er för den liärskande fastighetens behov tagas i anspråk;
ett negativt servitut åter är för handen, då ett visst begagnande
av den tjänande fastighet en, en viss utövning av äganderätten
därtill skall i den härskande fastighetens intresse underlåtas.**’

Vare sig ett servitut är av positiv eller negativ art, vilar det
icke på en person, utan på en fastighet. Detta innebär, att denna
såsom sådan skall tjäna en annan fastighets intressen. Närmast
är det därför de av naturen själv givna förhållandena, vilka
bestämma servitutets innehåll och begränsning, ander det
tillfälliga anordningar, som med fastigheten, vidtagits, icke kunna
tjäna till underlag för en servitutsrätt. Är emellertid en dylik
anordning med fastigheten så förenad, att den övergått till att
vara en verklig beståndsdel av fastigheten, kan den också ingå
såsom bestämmande vid upprättande av ett servitutsförhallande.
De vanliga byggnadsservituten äro därpå exempel. Ii ätt att
hämta vatten å annans fastighet kan bliva föremål för ett servitut,
ej endast när fråga är om en naturlig, utan också om en anlagd
damm, men däremot icke när rättigheten avser att från en till
den ena fastigheten indragen rörledning avleda vatten till en
annan. (Jfr N. J. A. 18U9: 540.) (Jränsen mellan vad som
kan under ett servitutsförhallande inrymmas och vad som endast
kan bliva ett förhållande av ’personlig rätt och förpliktelse kan ej
i förevarande hänseende skarpt uppdragas.

Servitutet gäller till förman för en fastighet. Detta innebär,
att under en servitutsrätt ej kunna inrymmas andra befogenheter
än som äro anpassade efter denna fastighets behov; särskilda
ägares subjektiva, intressen och önskningar kunna icke på denna
väg ses till godo. Det är fastigheten såsom sådan servitutet skall
tjäna. (Jfr N. J. A. 1893: 363.) Vilka intressen äro av denna
sakliga natur, vilka icke, är det omöjligt att genom fasta regler
utmärka. Här visar för övrigt utvecklingen och den därmed
ändrade uppfattningen sin betydelse. Att den förmån, som genom
servitutet avses att bereda fastigheten, skall vara av ekonomisk
art, är ingalunda nödvändigt; särskilt nutidens uppfattning
tillerkänner berättigande åt en mängd intressen, vilka icke kunna
omedelbart efter penningar mätas. De s. k. v illa servitut en äro
därpå exempel. (Jfr JN\ J. A. 1892:279; 1901:517.) Under
vissa förhållanden kan ett avtal om servitut äga ett berättigande,
vilket man under andra måste frånkänna det. Ett avtal,
varigenom i syfte att utesluta konkurrens upprättande av en fabrik
eller handelsrörelse å en fastighet förbjudes, grundar icke något
servitut. (Jfr N. J. A. 1886:517.) Under andra förhållanden
— då därmed avses att avvända den störande inverkan, som fa~

** Intet hinder finnes naturligtvis för att vid ett och samma
servitutsförhallande den tjänande fastigheten kan vara på ’båda dessa sätt förpliktad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free