- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
510

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt (forts.) - Om servitutsrätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

510

Med servitutets egenskap att utgöra en bestående
komplettering av en fastighet genom en annan överensstämmer, att detta
samband icke får upprättas mellan andra fastigheter än dem, som
befinnas i ett visst grannskapsförhållande till varandra. Att de
omedelbart angränsa varandra är visserligen icke nödvändigt,
men ju längre avståndet mellan dem är, desto svårare är det att
för deras förbindande kunna åberopa den naturliga samhörighet,
utan vilken deras sammanbindande under servitutets form icke
får ske.

Såsom exempel på vad ett servitut kan avse nämner lagen »väg,
vattens ledning och uppdämning, ledning för överförande av
kraft, skogsfång, mulbete, torv-, ler- och grustäkt, utsikt och
fönster
».

De närmare reglerna rörande servitut torde lämpligen kunna
framställas i följande avdelningar:

1) Servitutets uppkomst.
Ett servitut kan uppkomma:

a) Genom avtal.

Viss form för dylikt avtal finnes ej i lag föreskriven, men för
att avtalet skall vinna giltighet gent emot tredje man erfordras
i regel, att det upprättas skriftligt, samt att det intecknas.

Under servitutsavtal får innefattas även förpliktelse för den
tjänande fastighetens ägare att underhålla väg, byggnad eller
inrättning, som för servitutsrättens utövande å den tjänande
fastigheten kan erfordras. Att sålunda överflytta underhållet
från den härskande till den tjänande fastighetens ägare kan
stundom vara ägnat att medföra väsentliga praktiska fördelar.
Uppenbart är, att om servitutsavtalet icke innehåller någon bestämmelse
härom, någon underhållsskyldighet icke åligger den tjänande
fastighetens ägare.

För det fall att genom servitutsavtalet den härskande
fastighetens ägare ålagts en viss underhållsskyldighet finnes i
förevarande lag icke bestämmelse angående den befogenhet, som med
avseende å denna skyldighets fullgörande må tillkomma den
tjänande fastighetens ägare. Att för servitutsrättens fortfarande
utövning fullgörandet av nämnda skyldighet utgör förutsättning,
och att därför vid uteblivet fullgörande rättigheten icke kan tagas
i anspråk, följer av allmänna rättsgrunder, men i övrigt utgör
ett dylikt åtagande något från servitutsavtalet skilt och synes
icke skäligen kunna med detsamma likställas.

b) Genom urminnes hävd. (J. B. 15: 1) och

c) I samhand med laga skifte eller ägostyckning.
(Skiftesstadgan den 9 november 1866 § 81. Lag d. 27 juni 1896 om
hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring § 11.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0510.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free