- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
514

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt (forts.) - Om servitutsrätt - Om avkomsträtt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

514

utsikten genom sedermera uppförda byggnader å fastigheter,
vilka icke äro på sådant sätt bundna, vore det obilligt att vidare
hindra det fria bruket av den fastighet, vara servitutet vilar. Att
däremot en drift, för vars skull t. ex. ett dänipningsservitut
upprättats, nedlägges, medför icke i och för sig tillämpning av här
givna regler., då ju behovet kan när som helst åter inträda. Det
är då blott utövningen, som vilar.

Mindre ofta lär det förekomma, att servitutet bliver alldeles
onyttigt, än att i följd av tidens förändrade inverkan fördelen
av servitutet kommer att stå i missförhållande till tungan av den
inskränkning, som därigenom göres i den tjänande fastighetens
ägares handlingsfrihet. Fanns det sådant missförhållande, redan
när servitutet kom till, är den fria överenskommelsens väg den
enda, på vilken en rubbning får ske, men är det en följd av senare
förändringar, gäller, att domstolen, på yrkande av den tjänande
fastighetens ägare, kan förordna, att servitutet skall avlösas; och
skall nämnde ägare godtgöra vederpartensi rättegångsutgifter’
vid underrätten.*

Har domstol för ordna t om avlösning av servitutet, men kan
ej överenskommelse träffas om löseskillingens belopp, skall detta
bestämmas av tre oj avige skiljemän, bland vilka en utses av
vardera parten och de sålunda utsedde tillkalla den tredje.
Tredsk as någondera parten att utse skiljeman, eller kunna de utsedde
ej förena sig om valet av den tredje, äger domaren eller
utmätningsmannen i orten att förordna om valet. Part, som ej
åt-nöjes med de fleste skiljemännens mening, äger att draga tvisten
under rättens prövning, så framt han instämmer sin talan inom
nittio dagar från det skiljemännens beslut tillställdes honom;
och skall i beslutet lämnas tydlig hänvisning om vad den
missnöjde har att iakttaga för tvistens dragande under rättens
prövning.

Om avkomsträtt.**

Härmed menas en rättighet, på grund varav den berättigade
äger att från en fastighet uppbära en regelbundet återkommande
a v gift (av koms t).

1. Föremålet för avkom str ätten.

Avkomsträttens föremål är den fastighet, från vilken
avkom-sten uppbäres. Avkomsträtten är således oberoende av varje väx-

* Se not å srd. 512.

** Framställningen avser ej sådan avkomsträtt, som. är av affirntiTgf
rättslig karaktär (t. ex. statens rätt till utskylder för fäst egendom.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0514.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free