- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
574

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

574

tvingande söka ersättning för den, skada, han därigenom lidit, är
uppenbart. Dylik rätt tillkommer honom, evad han är berättigad
att åberopa rättshandlingens ogiltighet eller icke, och i förra
fallet vare sig han gör bruk av denna senare rätt eller föredrager
att låta rättshandlingen gälla.

Har tvånget utövats av annan än viljeförklaringens adressat*,
och var denne i god tro, åligger det dock den tvungne, om han
vill mot honom åberopa, tvånget, att utan oskäligt uppehåll, efter
det tvånget upphörde, giva honom meddelande därom, vid
äventyr att viljeförklaringen eljest bliver gällande.

Viljeförklaringens adressat kan naturligen ej grunda någon
rätt å viljeförklaringen, om han själv framkallat densamma
genom rättsstridigt tvång. Icke heller den, som varit delaktig i
sådant, utövat av tredje man med hänsyn till viljeförklaringen,
eller som insett eller bort inse, att den framkallats genom dylikt
tvång, kan naturligen göra viljeförklaringen gällande.

Viljeförklaring, som någon utan användande av här ovan
avsett tvångsmedel rättsstridigt tvungit en annan att avgiva, blir
icke gällande mot den tvungne, om viljeförklaringens adressat
själv utövat tvånget eller insett eller bort inse, att
viljeförklaringen framkallats genom rättsstridigt tvång från annans sida.

Det tvång, som här avses, utövas i våra dagar huvudsakligen
genom hot att till åtal angiva eller eljest yppa något brottsligt
eller skandalöst förhållande av den person, som är föremål för
omförmälda tvång. Detta kan i allmänhet icke åberopas mot
någon, som i fråga om detsamma varit i god tro. Skälet härtill
är, att ehuru den tvungnes rättshandling icke varit resultat av
hans fria vilja, han dock haft tämligen stor möjlighet att reagera
mot den påtryckning, varför han utsatts. Och att sådant oaktat
låta honom undandraga sig rättshandlingens fullgörande gent
emot en person, som saknar all kännedom om de omständigheter,
varunder den tillkommit, skulle illa överensstämma med den
tendens att skydda förvärv i god tro, som genomgår den moderna
lagstiftningen.

e) Viljefövklaiing, som framkallats genom svek.

Om en viljeförklarings adressat framkallat densamma genom
svikligt förledande eller ock insett eller bort inse, att den, som
avgav viljeförklaringen, blivit svikligen förledd därtill av någon
annan, bliver rättshandlingen icke gälland© mot den förledde.

När ingendera av de nyssnämnda förutsättningarna är för
handen, kan svikligen framkallad viljeförklaring i allmänhet göras
gällande av den förleddes medkontrahent.

Har viljeförklaringens adressat, mot bättre vetande och i
avsikt att därigenom förleda den andre till viljeförklaringen, upp-

* Med viljeförklaringens adressat menas naturligtvis den, till vilken
viljeförklaringen riktats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free