- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
575

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

575

givit eller förtegat omständiglieter, som kunna antagas vara av
betydelse för den andres benägenhet att angiva viljeförklaringen,
skall adressaten anses hava därigenom framkallat densamma, så
framt det ej visas, att det svikliga förfarandet icke inverkat å
vil j e förk] äringen.

f) Viljeförklaring i följd av misstag.

Den, som avgivit en viljeförklaring, vilken i följd av
felskrivning eller annat misstag* å hans sida fått annat innehåll än
åyftat varit, bliver icke bunden av viljeförklaringens innehåll,
om den, till vilken förklaringen är riktad, insåg eller bort inse
misstaget.

Angående verkningarna av detta har rått och råder ännu
mycken meningsskiljaktighet. Två teorier kämpa om herraväldet.
Enligt den äldre av dessa, den s. k. viljeteorien, är en
viljeförklaring, som icke överensstämmer med den verkliga viljan, ogiltig
eller kan åtminstone ryggas utan hänsyn därtill, om
medkontra-h enten insett eller bort inse den bristande överensstämmelsen.
Den fara för rättssäkerheten, som denna teori medför, om den
hänsynslöst genomföres, söker man förebygga eller åtminstone
minska genom att för sådana fall, då medkontrahenten var i g*od
tro, tillerkänna honom rätt till ersättning för den förlust, han
kan lida genom att förlita sig på rättshandlingens giltighet
(det s. k. negativa intresset). Enligt vissas mening, bör sådan
ersättning gäldas, allenast när det beror av vårdslöshet eller
försummelse från den, som avgivit viljeförklaringen, att denna fått
annat innehåll än åsyftat varit, enligt andras åsikt åter oberoende
därav. Anhängare av den motsatta, i allmänhet såsom
tillitsteori betecknande läran, göra häremot med styrka gällande, att
den, som i god tro mottager en frivilligt avgiven viljeförklaring,
icke är betjänt med ett sålunda begränsat ersättningsanspråk,
utan bör kunna göra förklaringen gällande efter dess innehåll
g^enom att kräva fullgörande av den rättshandling, varom fråga
är, eller full ersättning för den förlust, han lider genom
uteblivet fullgörande (det positiva intresset). Bristande
överensstämmelse mellan en viljeförklaring och den bakom liggande
verkliga viljan bör alltså enligt denna teori endast få oberopas gent
emot den, som insett eller bort inse, att sådan var för handen.

Med hänsyn till frågans stora betydelse torde en kortfattad
översikt av de viktigaste utländska rättssystemens ställning till
densamma vara på sin plats. Den romerska rätten, vilken även
i nu ifrågavarande! avseende övat ett mäktigt inflytande på de
moderna kulturfolkens rätt, stod enligt den härskande
uppfattningen på viljeteoriens grundval. Samma ståndpunkt intager

* Härmed menas annan villfarelse som kan antagas hava varit av
betydelse för viljeförklaringen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0575.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free