- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
576

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

576

fransk rätt. Även den schweiziska lagen angående
obligationsrätten utgår från viljeteorien, ehuru man vid lagens revidering
mildrat teoriens konsekvenser genom att tillerkänna domaren
befogenhet att, när villfarelsen kan tillräknas viljeförklaringens
avgivare såsom vårdslöshet, ålägga denne att, där billigheten det
fordrar, ersätta medkontrahenten även annan skada än sådan, som
inbegripes under det negativa, intresset. Under förarbetena till
till den tyska civillagen enades man därom att ingendera teorien
borde utan modifikationer läggas till grund för lagens
bestämmelser, men i stort sett blev dock viljeteorien segrande. Detta visar
sig särskilt däri, att framställda yrkanden, att villfarelse ej borde
få åberopas mot medkontrahent i god tro, förkastades. Å andra
sidan ansåg man det vara för omsättningens säkerhet oavvisligen
nödigt, att medkontrahenten icke måtte komma till skada
därigenom att han förlitade sig på den honom tillhandakomna
viljeförklaringen, och till förebyggande därav stadgades skyldighet för
förklaringens avgivare att ersätta sådan skada, utan hänsyn
därtill om han haft någon skuld till att förklaringen icke rätteligen
återgav hans verkliga vilja. På tillitsteoriens ståndpunkt står
däremot den österrikiska civillagen, likaledes ett par i Österrike
och Ungern framlagda lagförslag. Denna teori synes också vara
f orhärskande i engelsk-amerikansk rätt, ehuru meningarna härom
äro delade.

Vad de nordiska länderna beträffar, har dansk rättsvetenskap
och rättspraxis med sällspord enighet anslutit sig till de
principer, som pläga sammanfattas under namnet tillitsteorien. Även
i vårt Jand hava dessa grundsatser, om ock under annat namn,
under den senaste mansåldern vunnit allt större utbredning både
i teori och praxis. JSTya lagberedningens år 1894 avgivna förslag
innehöll också i § 14 en bestämmelse, som tydligen vilade på
till-litsteoriens grund, och mot densamma framställdes vid förslagets
granskning i högsta domstolen anmärkning1 endast av en, bland
domstolens i granskningen deltagande medlemmar. Jämväl i
Norge har denna teori deciderade anhängare, men detsamma är
fallet med viljeteorien; meningarna äro där vida mera delade än
i de andra nordiska länderna, ehuru de praktiska skiljaktigheterna
mellan de olika teoriernas anhängare ingalunda äro så stora, som
man med hänsyn till de olika utgångspunkterna kunnat vänta.

Vad som skall anses utgöra innehållet av en avgiven
viljeförklaring hava domstolarna att fastställa genom tolkning av
förklaringen, varvid hänsyn naturligtvis bör tagas icke blott till
dennas ordalydelse, utan till samtliga omständigheter, som kunna
vara av betydelse för ett riktigt bedömande av dess innebörd.
Påstår den, som avgivit viljeförklaringen, att dess sålunda
fastställda innehåll är ett annat än det av honom åsyftade, har han
att förebringa bevisning härom. Ett sådant förhållande lärer i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:36:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/advokaten/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free