- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
581

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

581

drag. Lika litet lärer i allmänhet ett å en bolags- eller
kommunalstämma fattat beslut att ingå visst avtal eller ikläda sig viss
förbindelse kunna åberopas av den tilltänkte medkontrahenten,
såvida icke beslutet blivit honom delgivet. Det ovan sagda gäller
även om skriftliga viljeförklaringar1. Om någon skrivit ett brev,
vari han erbjuder sig att sluta köp eller annat avtal, och låter
brevet ligga på sitt skrivbord, lärer han icke vara bunden av sitt
erbjudande, därest det kan visas, att en främmande person tagit
brevet och lagt det på posten.

Tillämpningen av dessa allmänna rättsgrundsatser leder
emellertid i vissa fall till resultat, vilka ur rättssäkerhetens synpunkt
måste betecknas såsom vådliga. Dessa resultat har lagstiftaren
också sökt att delvis förebygga genom ovanintagna stadgande.

Att en skriftlig handling är av löpande beskaffenhet, innebär
att den framstår såsom bärare av den fordran eller rättighet,
varom fråga är, och följaktligen åt varje behörig innehavare giver en
självständig, av föregående innehavares förhållande till
utfärdaren oberoende rätt. En urkund av ifrågavarande slag
benämnes vanligen innehavare- eller orderpapper. Hit räknas
exempelvis skuldebrev till innehavaren eller till viss man eller order
ävensom växlar, checkar och konossement, såvida de ej innehålla
orden »icke till order» eller annat förbehåll, som gör att de icke
kunna i vanlig ordning överlåtas.

Nu ifrågavarande stadgande har tillkommit till skydd för
den, som förvärvat handling av löpande beskaffenhet utan att
därvid hava insett eller bort inse, att handlingen blivit utfärdaren
frånstulen eller annorledes utan hans vilja kommit ur hans
besittning. Och anledningen till att dylik förvärvare sålunda
skyddas är lagstiftarens önskan att underlätta och trygga den för
nutidens ekonomiska liv så betydelsefulla omsättningen av
ifrågavarande slags urkunder.

Har kvitto å ett penningbelopp utan borgenärens vilja kommit
ur hans besittning, bliver utan hinder därav betalning, som
gäldenären, när fordringen är förfallen, i god tro erlägger, mot
bekommande av kvittot, gällande mot borgenären.

Av den, som fullgör en honom åliggande lev erans skyldighet
eller annan förpliktelse, som icke går ut på betalning av
penningar, synes kunna fordras, att han förvissar sig därom att den
person, till vilken prestationen fullgöres, är behörig att mottaga
densamma å den berättigades vägnar.

Skulle någon annan, utan att vara därtill pliktig och utan att
hava erhållit gäldenärens uppdrag, betala hans skuld under
sådana förhållanden, som här avses, kan betalningen icke
åberopas mot borgenären. Grunden härtill är, att om denne förlorat
kvittot, han bör hava, möjlighet att underrätta gäldenären om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0581.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free