Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om avtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G03
Om anbudsgivaren, redan innan något svar kommit honom till
handa, meddelat anbudstagaren, att han icke längre anser sig
bunden av sitt anbud, lärer han i allmänhet icke vara pliktig att
sända nytt meddelande, om antagande svar sedermera kommer.
För ifrågavarande undantagsbestämmelses tillämpning* är ej
nog, at den, som avsänt accepten, vid dess avgång hade anledning
antaga, att den skulle i rätt tid framkomma. Följaktligen
föreligger ej den i undantagsbestämmelsen stadgade
reklamations-skyldighet, om exempelvis orsaken därtill att en med posten
befordrad accept framkommit för sent ligger i en järnvägsolycka,
som måste antagas hava blivit avsändaren kunnig.
Accepten måste vidare vara ren, d. v. s. fri från tillägg,
inskränkning eller förbehåll av materiell betydelse samt av
beskaffenhet att åstadkomma förändring i det ifrågasatta avtalets
innehåll. Däremot är utan någon vikt att i accepten tillfogas ett
förbehåll angående något, som anbudsgivaren redan på grund av
lag eller handelsbruk är skyldig att underkasta sig. Hit hör
exempelvis tillägget »betalning mot konossement» i en accept,
som avser handelsköp mellan personer, vilka icke förut stått i
affärsförbindelse med varandra. Ett praktiskt exempel på en
accept, som icke kan anses vara ren, erbjuder däremot det fall, då
någon endast delvis accepterar ett anbud. I allmänhet måste
nämligen ett anbud, där ej särskilda omständigheter till annat
föranleda, anses vara odelbart. (Jfr N. J. A. 1909: A. n:r 127.)*
Det kan emellertid inträffa, att någon erbjuder sig att sälja eller
köpa en viss kvantitet under sådana förhållanden, att denna
allenast kan anses utgöra ett maximum; i sådana fall, exempelvis då
någon erbjudit sig att sälja intill tusen ton av en vara, står c et
anbudstagaren fritt att acceptera en mindre kvantitet.
En accept, som icke kan anses ren, gäller i regel såsom avslag
i förening med nytt anbud.
I följd härav upphör det först framställda anbudet att äga
giltighet, även om vid svarets framkomst ännu någon del av
cccept-fristen återstår. Och skälet härtill är, att anbudstagaren genom
att avgiva definitivt svar måste anses hava avstått från vidare
betänketid. Att åter anbud måste oförändrat antagas för att kunna
leda till avtal, beror på lagstiftarens uppfattning, att sådant
kemmer till stånd allenast genom utbyte av sammanstämmande
viljeförklaringar.
Inom affärslivet är det ganska vanligt, att den, som genom
brev eller telegram antager ett anbud, framställer begäran om
bekräftelse (konfirmation) av avtalet eller om skriftligt hontrakt
angående den föreslagna transaktionen. I fråga om innebörden
av en dylik begäran kunna meningarna vara delade. Enligt en
uppfattning har den, som gjort en sådan framställning, därige-
* Motsatt uppfattning har dock stundom uttalats, (jfr N. J. A. 1908 :442).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
