- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
605

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om avtal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

605

till kan ett svar, vars innehåll giver vid handen, att det icke skall
vara bindande för avgivaren, ej anses såsom ett antagande.

Om ett anbud eller en accept i följd av något misstag fått
annat innehåll än åsyftat varit, och avgivaren bringar detta till
mottagarens kännedom, innan denne i anledning av det honom
förut tillhandakomna meddelandet vidtagit eller underlåtit någon
åtgärd, kan mottagaren icke göra detta gällande gent emot
honom. En sådan rättelse av ett misstag1 i ett anbud blir till sin
verkan jämförligt med en återkallelse av anbudet.

I fråga om avtal, för vars giltighet, enligt lag, fordras
iakttagande av viss form, gäller vad särskilt är stadgat.

Lagens bestämmelser angående anbud och svar kunna således
ej vinna tillämpning, när en formföreskrift står hindrande i
vägen. Exempel på dylik föreskrift erbjuder bestämmelsen i 1
kapitlet § 2 Jorda Balten, att köp, skifte och gåva av fast egendom
skola ske »skriftligen med tveggemaniia vittne», varförutom
erinras, att upplåtelse av tomträtt och överlåtelse av sådan rätt
fordra samma form, att, enligt lagen om nyttjanderätt den 14 juni
1907, alla arrendeavtal och sådana hyresavtal; där upplåtelsen
gäller ett år eller längre tid, skola upprättas skriftligen, såvida
icke kontrahenterna annorlunda åsämjas, samt att i den s. k.
norrländska arrendelagen den 25 juni 1909 föreskrives samma form
utan nämnda restriktion. Avtal, som ingås utan iakttagande av
sålunda eller eljest föreskrivna former, äro giltiga, vadan anbud
om slutande av sådana avtal ej äro bindande, likasom
kontrahenterna först därigenom att avtal upprättas i föreskriven form bliva
gentemot varandra förpliktade.

Avtalen äro av följande huvudslag:

A) EnsiJicja avtal, vid vilka blott ena kontrahenten är
förpliktad och till vilka räknas exempelvis gåvo-, lane- och
borgensavtal o. s. v.

B) Ömsesidicja avtal, enligt vilka vardera kontrahenten är
förpliktad mot den andre och vartill hänföras t. ex. köp, byte, lega,
arbetsbeting, försträckning, sysslomansavtal o. s. v.

C) Avtal till förmån för tredie man.

Dylikt avtal föreligger, då någon med en annan
överenskommer, att denne skall till en tredje person fullgöra en prestation,
t. ex. leverans av varor, betalning av penningar o. s. v. I
allmänhet ingås sådant avtal i dens intresse, som betingar
prestationen, och kan följaktligen av honom när som helst annuleras,
utan att vare sig medkontrahenten eller tredje mannen häremot
äger framställa anmärkning. (Jfr N. J. A. 1908:437.)
Emellertid kan understundom avtal av ifrågvarande slag av en
person med en annan ingås i denne senares intresse. Har så skett,
kan avtalet visserligen icke av den, som betingat prestationen,
utan medkontrahentens samtycke hävas, men annulleras, om dy-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0605.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free