- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
607

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om fullmakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

G07

att denne och tredje man äro överens därom. Det fordras också,
att den person, som företagit handlingen, blivit av den, å vars
vägnar han handlat, bemyndigad att med nu nämnda verkan
företaga densamma. Sådant bemyndigande kallas fullmakt.
Fullmakten är en till tredje man riktad viljeförklaring av
huvudmannen, varigenom denne påtager sig följderna av den
rättshandling, ställföreträdaren d hans vägnar företager. Om
ställföreträder på grundval av denna huvudmannens viljeförklaring
företager rättshandlingar, medföra dessa i kraft av densamma
den verkan, att det rättsförhållande, som genom handlingen
grundlägges, uppkommer omedelbart mellan huvudmannen och
tredje man.

Fullmakten har icke i och för sig någon betydelse för
rättsförhållandet mellan fullmakts givare och fullmäktig; den giver
icke upphov till vare sig rättigheter eller skyldigheter dem
emellan, över huvud medför fullmakten ej några plikter för
fullmäktigen ; den sätter honom endast i stånd att företaga
rätts-handlingar utan att själv drabbas av dessas följder. Visserligen
plägar befullmäktigande oftast ske i sammanhang därmed, att
fullmaktsgivare och fullmäktig sins emellan ingå ett avtal,
varigenom fullmäktigen åtager sig att handla för fullmaktsgivarens
räkning och som även i övrigt kan medföra rättigheter och
förpliktelser dem emellan. Men detta rättsförhållande, som ligger
bakom fullmakten, grundar sig ej å denna, lika litet som
fullmakten, rättsligt sett, har sin grund i det bakomliggande
rättsförhållandet. De kunna existera oberoende av varandra. Man
kan sålunda hava i uppdrag att i eget namn, utan åberopande
av fullmakt från uppdragsgivaren, företaga rättshandlingar för
dennes räkning. Detta är t. ex. förhållandet, då någon åtagit
sig att köpa eller sälja varor i kommission. De rättigheter, som
tredje man förvärvar genom en av kommissionären företagen
rättshandling, kan han emellertid göra gällande allenast mot
kommissionären och icke mot dennes huvudman. Å andra sidan
kan fullmakt föreligga, utan att den, för vilken fullmakten
utfärdats, åtagit sig att handla för fullmaktsgivarens räkning. Det
kan tänkas, att man utfärdar en fullmakt för någon att företaga
en rättshandling gent emot en viss tredje man -— t. ex. att lyfta
penningar i en bank — och avsänder fullmakten direkt till
tredje man, innan man ännu bestämt sig, om rättshandlingen
skall företagas, och att man sedermera, när man önskar dess
företagande, anmodar den, för vilken fullmakten utfärdats, att
företaga densamma. Även om fullmäktigen icke fått mottaga
någon sådan anmodan, utan tvärtom uttryckligen förbjudits att
åtminstone tills vidare göra bruk av fullmakten, kan han, under
förutsättning, att tredje man är i god tro, på grund av
fullmakten företaga rättshandlingar med bindande verkan för
fullmaktsgivaren. En annan sak är, att fullmäktigen härigenom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free