- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
610

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om fullmakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

610

Detta betraktelsesätt ligger till grund för den lagstiftning* pa
området, som därefter kommit till stånd. Både den schweiziska
lagen om obligationsrätten och den tyska civiilagen behandla
fullmakten såsom ett från uppdrag alldeles skilt rättsinstitut.
På samma ståndpunkt står ett under senare åren i Ungern
framlagt lagförslag.

Det torde sålunda närmast bero av historiska skäl, att man
icke i dagligt tal eller ens alltid i juridiskt språkbruk så noga
skiljer mellan fullmakten och det bakom denna liggande
rättsförhållande, på grund varav fullmäktigen är verksam för
fullmaktsgivarens räkning. I den föreliggande lagen är denna skillnad
skarpt genomförd, och uttrycket fullmakt användes allenast för
att beteckna den viljeförklaring av fullmakts givaren, varigenom
fullmäktigen förlänas behörighet att företaga rättshandlingar
med bindande verkan för fullmakts givaren eller att företräda
denne vid rättshandlingar, som skola företagas i förhållande till
honom. Härutinnan överensstämmer denna lag med nyssnämnda
utländska lagar och lagförslag.

De bestämmelser, som avhandlas i förevarande kapitel, äro ej
avsedda att tillämpas å alla slag av fullmakter; deras
giltighetsområde begränsas av ämnet för den föreliggande lagen. Detta
angår allenast rättshandlingar å förmögenhetsrättens område*,
och de meddelade bestämmelserna äro utarbetade med tanke
allenast på sådana fullmakter, som skola användas vid
rättshandlingar av nyssnämnda slag. De avse således till en början
endast fullmakter, som skola brukas, när en rättshandling skall
företagas av fullmäktigen eller i förhållande till honom. Vidare
följer av den ifrågavarande begränsningen, att kapitlets
bestämmelser icke äga tillämpning å fullmakter, som äro avsedda
att användas vid rättshandlingar å andra områden än
förmögenhetsrätten, t. ex. inom den offentliga rätten, familjerätten eller
processrätten. Kapitlet gäller sålunda exempelvis icke fullmakt
att utöva annans rösträtt vid allmänna val eller förordnande att
vara testamentsexekutör, ej heller rättegångsfullmakt.
Emellertid torde de lagbestämda reglerna kunna i stor utsträckning
ana-logiskt tillämpas utanför sitt egentliga giltighetsområde.

Såsom fullmäktig betecknas stundom även en ställföreträdare,
vilken till stod för sin behörighet har andra rättsgrunder att
dhe-ropa än den företräddes vilja, exempelvis ställningen såsom
målsman eller förmyndare, eller offentlig myndighets förordnande.
En dylik terminologi överensstämmer dock icke med hävdvunnet
språkbruk eller rådande rättsuppfattning i vårt land. För det

* Förmögenhetsrättens område = gebitet för de lagbuds
tilläimplighet, vilka bestämma rättsförhållandet mellan personer i avseende
på deras förmögenhet. Inbegreppet av ifrågavarande lagbud, eller den s, k.
förmögenhetsrätten, indelas i sakrätt och o b 1 i ga t i o n s r ä 11.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0610.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free