Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om fullmakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G15
maktsgivaren. Fallet är tydligtvis att likställa med det fall, då
en person handlar som fullmäktig för en annan utan att äga
någon fullmakt alls. Alldeles utan betydelse för den uppgivne
huvudmannen är dock icke en rättshandling, som i hans namn
företages ulan stöd av fullmakt. Huvudmannen kan nämligen
godkänna eller, såsom man plägar uttrycka det, ratihabera
rättshandlingen med den påföljd, att denna får samma
rättsverkningar, som den skulle haft, om den företagits på grund av behörig
iullmakt. Rättshandlingen kan ock bliva gällande mot
huvudmannen på grund av stadgandet i 18 kapitlet 3 § handelsbalken
andra punkten, vilket stadgande har följande lydelse:
»Vare ock den, som fullmakt gav, saklös i allt, vad syssloman,
utom lians ombud eller vilja, av annan lånt, eller med någon
slutit haver; utan det vises, att det honom till nytta använt är.»
Det förbehåll, som innefattas i slutorden av detta stadgande,
torde böra tolkas så, att fullmaktsgivaren icke blir i allo bunden
av fullmäktigens rättshandling, så snart han haft en, om än
så obetydlig, nytta därav, utan allenast i den mån han haft nytta
dv densamma. Bestämmelsen bör säkerligen tillämpas även i
sådana fall, då någon utan stöd av fullmakt företagit en
rättshandling i annans namn. Och ifrågavarande stadgande
begagnas av våra domstolar i stor utsträckning, för att komma till
ett materiellt riktigt resultat. (Jfr. N. J. A. 18T4: 449; 1881: 279;
1901:453; 1906:457 och A. n:r 218; 1908: 567.)
Blir den ovannämnda rättshandlingen ej gällande mot
huvudmannen, måste den, som handlat såsom fullmäktig, i allmänhet
själv ansvara för densamma.
Uttrycket »i fullmakts givar ens namn» är liktydigt med under
uppträdande, som för tredjemannen klargör, att rättshandlingen
skall grunda rättsförhållandet mellan honom och
fullmakts-givaren.
Har fullmäktigen icke genom sitt uppträdande ådagalagt,
huruvida det varit hans mening att handla i eget eller i annans
namn, måste han i allmänhet anses hava handlat i eget namn.
Förhållandena kunna emellertid vara sådana, att tredje man
uppenbarligen icke lagt någon vikt vid fullmäktigens person,
utan tänkt sig skola komma i rättsförhållande till
fullmaktsgivaren — detta är exempelvis fallet, när någon gör inköp i en butik
utan att veta, om det är principalen eller ett biträde, som säljer.
Ett avtal, som under sådana förhållanden ingås för principalens
räkning, måste också anses vara ingånget i dennes namn.
Den, som uppträder såsom fullmäktig för annan, måste anses
hava iklätt sig garanti, att han äger handla a den andres vägnar,
och är följaktligen, om han ej förmår styrka, att han har handlat
efter fullmakt, eller att den rättshandling, varom fråga är, blivit
godkänd av den uppgivne huvudmannen eller ändock är gällande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
