- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
618

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om fullmakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

618

ning. I dylik händelse blir A visserligen ej betalningsskyldig
för varorna, men måste, utan att C behöver lämna B tillfälle
att godkänna rättshandlingen, i regel ersätta C:s skada
därigenom att rättshandlingen icke kan av honom mot B göras
gällande, med mindre A visar, att rättshandlingen blivit av B
godkänd eller ändock är för honom bindande.

Exempel 3.

A inköper utan fullmakt från B ett varuparti från C samt
klargör därvid genom ord eller handling för C, som äger
kännedom om fullmaktens frånvaro, att inköpet sker för B:s räkning.
I dylikt fall blir A varken betalningsskyldig för varorna eller
pliktig att gälda skadestånd i anledning därav att
rättshandlingen icke kan mot B göras gällande.

Har fullmäktigen vid företagande av rättshandling handlat i
strid mot särskilda inskränkande föreskrifter av fullmakts giv ar en,
bliver rättshandlingen ej gällande mot denne, så framt tredje
man insåg eller bort inse, att fullmäktigen sålunda överskred sin
befogenhet.

Fullmäktigens behörighet, d. v. s. hans makt att med
bindande verkan för fullmaktsgivaren företaga rättshandlingar, kan
vara vidsträcktare än hans befogenhet, d. v. s. den rätt att
handla, som tillkommer honom i förhållande till
fullmaktsgivaren. Eller, med andra ord, fullmäktigen har icke alltid lov att
företaga alla de rättshandlingar, som ligga inom fullmaktens
gränser. Det är nämligen mycket vanligt, att fullmaktsgivaren
vid sidan av fullmakten, skriftligen eller muntligen, giver
fullmäktigen särskilda föreskrifter, som mer eller mindre detaljerat
angiva, huru fullmaktsgivar en vill, att fullmäktigen skall
förfara, eller som i övrigt inskränka fullmäktigens handlingsfrihet.
Att dessa föreskrifter eller instruktioner ej upptagas i
fullmakten, kan bero av olika anledningar. Ibland sker det helt enkelt
därför att fullmakten skulle bliva för lång* och omständlig, om
däri skulle införas allt vad fullmaktgivaren önskar att
fullmäktigen vid rättshandlingens utförande skall iakttaga. Om t. ex.
en person giver en annan i uppdrag att inköpa en fastighet och
för sådant ändamål lämnar honom en skriftlig fullmakt,
uppräknas icke i denna alla de egenskaper, som fastigheten bör hava
för att fullmaktsgivaren skall vilja köpa den, utan fullmakten
innehåller allenast i allmänna ordalag ett befuUniäktigande att
inköpa fastigheten, under det att fullmaktsgivaren muntligen
meddelar fullmäktigen, att om fastigheten visar sig* hava vissa
önskade egenskaper, fullmäktigen får betala så och så mycket
för den, men att om den eller den egenskapen fattas, han ej
bör köpa fastigheten eller i varje fall endast betala en lägre
köpeskilling för den. En annan nära till hands liggande anledning
därtill att särskilda instruktioner givas vid sidan av fullmakten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free