- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
620

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om fullmakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

e>20

för fullmaktsgivaren att när som helst återkalla densam^^*
iiKä-som omöjlighet för honom att avsäga sig de*"***" sin rätt. Till
stod därför plägar åberopas, att den, som råder över sig och sitt
gods, icke kan med laga verkan frånskriva sig rätten att själv
ombesörja sina angelägenheter. Då en fullmakt ej berövar
fullmaktsgivaren möjligheten att själv företaga den rättshandling,
fullmakten avser, skulle det för övrigt vara till litet gagn att
göra fullmakten oåterkallelig. Fullmaktsgivaren kunde ju
ändock, genom att själv företaga den ifrågavarande rättshandlingen
eller ombesörja dess företagande genom en annan person, göra
det omöjligt för fullmäktigen att begagna fullmakten. I nyare
utländsk lagstiftning erkännes emellertid, att en fullmakt i vissa
fall kan vara oåterkallelig. Såsom exempel på sådana fullmakter
plägar anföras, att en person, som är skyldig en annan
penningar, i syfte att betala sin skuld giver den andre fullmakt att
lyfta beloppet å fullmaktsgivarens tillgodohavande i en bank
och förbinder sig att ej återkalla fullmakten. Banken skulle
då icke behöva fästa sig vid ett meddelande från
fullmaktsgivaren, att han återkallat fullmakten, utan ändock kunna utbetala
beloppet till fullmäktigen. Huruvida i detta och andra fall,
då fullmakten utfärdats i fullmäktigens eget intresse, det i själva
verket föreligger en fullmakt, eller om icke fastmera den s. k.
fullmakten innefattar en överlåtelse av fullmaktsgivarens rätt
mot tredje man, kan emellertid vara föremål för olika meningar.
I gällande lag har man ej tagit ståndpunkt till detta eller andra
med frågan om oåterkalleliga fullmakter sammanhängande
spörsmål. Gives det sådana fullmakter, har naturligtvis en
återkallelse av fullmakten icke någon verkan.

När en fullmakt är given på viss tid eller för visst ärende, eller ,
dess giltighet eljest är till tiden begränsad, blir
fullmaktsgivaren uppenbarligen icke bunden av rättshandlingar, som
fullmäktigen företager, efter det fullmakten sålunda upphört att gälla.
För upphörande av fullmakt, som erhållit en av fullmäktigens
uppgifter oberoende existens, förutsättes emellertid, att
begränsningen av fullmaktens fortvaro framgår av fullmaktens eget
innehåll. I annat fall är begränsningen allenast att betrakta såsom
en sådan särskild instruktion, som, enligt vad förut i ett annat
sammanhang utvecklats, icke kan åberopas mot tredje man i
god tro.

Om en fullmakt icke av sig själv upphör vid den tidpunkt, då
fullmaktsgivaren icke längre vill vara bunden av den, kan han
bringa den till upphörande genom att återkalla densamma. Med
återkallelse förstås i detta sammanhang vidtagande av sådana
åtgärder, som krävas i och för att fullmakten skall upphöra att
gälla. Dessa åtgärder äro, såsom nedan skall närmare utvecklas,
icke desamma vid alla fullmakter. För återkallelse av
fullmakter, som erhållit en självständig tillvaro, d. v. s. av fullmakts-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0620.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free