- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
627

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om fullmakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

627

förbunden med bedrägligt syite hos fullmäktigen;
fulimaktsgi-varen är underrätelsepliktig jämväl i sådana fall, då fullmäktigen
icke äger kännedom därom, att fullmakten återkallats eller
förklarats för kraftlös, och sålunda handlar i god tro, då han gör
bruk av fullmakten.

Den genom meranämnda stadganden ålagda
underrättelseplikten är vederbörligen fullgjord, när fullmaktsgivaren inlämnat
meddelande för befordran med post eller telegraf eller eljest på
ändamålsenligt sätt avsänt detsamma till tredje man.

Har fullmaktsgivaren utan att i ovan nämnd ordning1 bringa
fullmakten till upphörande tillsagt fullmäktigen att icke göra
bruk av fulmakten eller annorledes givit till känna sin vilja, att
fullmakten icke vidare skall gälla, bliver rättshandling, som
fullmäktigen företager, icke gällande mot fullmaktsgivaren, såframt
tredje man ägde eller bort äga kännedom om förhållandet.

När en fullmaktsgivare vill återkalla en fullmakt, vidtager han
nämligen ej alltid de åtgärder, som i det föreliggande fallet äro
erforderliga för att återkallelsen skall anses giltig. Den, som
givit annan skriftlig fullmakt, tror kanske, att han behörigen
återkallat denna, när han tillsagt fullmäktigen att icke göra bruk
av fullmakten. Och även om han vet, att fullmakten icke är
återkallad, förrän den återtagits från fullmäktigen, nöjer han sig
ofta med att tillsäga fullmäktigen att icke använda fullmakten,
i förlitande därpå, att denne skall hörsamma tillsägelsen. Det kan
ock tänkas, att fullmaktsgivaren söker återkalla fullmakten på
riktigt sätt, men icke är i stånd att företagva härför erforderliga
åtgärder. Rederiet för ett fartyg, som befiner sig å främmande
ort, kan t. ex. tillskriva befälhavaren att omedelbart lämna sin
tjänst och överlämna fartygets förande å någon annan, men
befälhavaren bryr sig ej om tillsägelsen, utan fortfar att föra
befälet. Möjligheten till detta hans handlingssätt ligger
naturligen däri, att hans fullmakt ej blivit på behörigt sätt återkallad.
Men om i nu förevarande eller därmed likartat fall tredje man
har eller bör hava kännedom om att fullmaktsgivaren vidtagit
åtgärder för att göra slut på fullmakten eller eljest givit till känna
sin vilja, att fullmakten icke vidare skall gälla, bör fullmäktigen
icke kunna på grund av sin fullmakt binda fullmaktsgivaren i
förhållande till denne tredje man. (Jfr N. J. A. 1911: 332.) De
åtgärder, som erfordras för att en fullmakt skall anses behörigen
återkallad, hava ju endast till syfte, att tredje man skall få
kännedom därom att fullmaktsgivaren icke vill låta fullmakten
gälla. Och om denna fullmaktsgivarens vilja blir eller bort bliva
en viss tredje man bekant på annat sätt, bör denne följaktligen
ej kunna grunda någon rätt därå, att ovannämnda
återkallelse-åtgärd icke blivit vidtagen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0627.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free