- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
638

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om köp av lös egendom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

638

denna lösning av konflikten mellan de två köparnas anspråk.
Man bör nämligen kunna lita på, att vad man i god tro köpt ocli
fått hem med sig icke skall kunna fråntagas en av en
främmande person, som endast gjort upp med säljaren om köp av
detsamma. Lagens stadgande i ämnet: »den behålle godset,
som först köpte» (II. B. 1:5) uttolkas därför numera i enlighet
med vad här sagts, fastän meningen från början icke varit sådan.

Likaledes är det först genom att taga den köpta saken i
besittning, som. köparen säkrar sig’ mot att säljaren lämnar den som
pant för någon sin skuld. Har mottagaren handlat i god tro,
behöver han ej avstå från panten till köparen utan att få lösen
för den.

För det tredje har möjlighet beretts säljarens borgenärer att
komma åt vad han sålt, så länge köparen icke fått det till sig.
Allt för lätt skulle missbruk kunna förekomma, om
rättsordningen utan vidare undandroge säljarens borgenärer sådana
lösören, som han oaktat försäljningen fortfarande hade kvar i sin
besittning. Så bekvämt, som helt enkelt genom försäljning för
syns skull till någon pålitlig vän, bör icke varje skuldsatt person
kunna rädda undan sina tillhörigheter i möbler, husgeråd o. d.
från borgenärernas krav. Men å andra sidan bör en köpare ha
möjlighet att lämna kvar vad han köpt i säljarens vård, utan
risk att dennes borgenärer göra sig betalta därmed; och
fördenskull har sådan ordning stadgats, att allenast om köpet
upprättas skriftligen med vittnen och inregistreras hos rätten (i
Stockholm hos överståthållareämbetet, på landet jämväl hos
kronofogden), samt kungörelse om köpet uppläses i kyrkan och anslås
hos rätten (resp. överståthållareämbetet), kunna köpta lösören,
som lämnats kvar i säljarens vård, fredas från dennes borgenärer
(K. F. i avs. på handel om lösören 20/11 1845).* Har köparen
försummat att iakttaga de sålunda stadgade formerna, eller
befinnes köpet icke vara ärligen menat, så kunna däremot säljarens
borgenärer ur lösörena bereda sig gottgörelse för sina
fordringar**.

Till köp torde icke vara att hänföra köp av lottsedel, med
mindre denna köpts av en föregående innehavare därav. I annat
fall föreligger visserligen ej köp i förevar ande lags mening, men
avtalet blir icke desto mindre giltigt, därest det ej strider mot

* Denna förordning kommer att framdeles behandlas (se avdelningen
Om lösöreköp.)

** Se Björling: Lärobok i civilrätt, för nybörjare. Tredje upplagan
Lund 1915 (sid. 61—63). Ur detta arbete hava vi tillåtit" oss hämta
ovaniritagna framställning rörande traditionens betydelse vid köp av
lös egendom1. I övrigt är framställningen inom hela förevarande avdelning
huvudsakligen grundad å justitierådet T. Almens synnerligen förtjänstfulla
kommentar till lagen om köp och byte av lös egendom den 20 juni
1905. Första upplagan Stockholm 1906—1908.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0638.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free