- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
642

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om köp av lös egendom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

642

Utöver vad nu nämnts är i fråga om köp av lös egendom att
märka:

I. Köpeskillingen.

Denna beräknas enligt följande regler, nämligen:

A) Har viss köpeskilling blivit mellan kontrahenterna
(säljaren och köparen) överenskommen, skall det sålunda
överenskomna priset av köparen erläggas.

Detta gäller, vare sig det överenskomna priset är skäligt eller ej.

B) År det ostridigt eller styrkt, att överenskommelse om
priset icke blivit träffad, skall köparen erlägga vad säljaren fordrar,
med mindre domstolen kunnat bilda sig en åsikt om, att det
sålunda fordrade priset är oskäligt.

Om tillvaron eller frånvaron av avtal om priset såväl som
beträffande beloppet av köpeskillingen, där sådan ostridigt blivit
överenskommen, likasom angående obehörigheten av
rabattanspråk torde bevisskyldigheten åligga säljaren, med mindre
köparens i berörda hänseende liavda uppgifter kunna anses av
omständigheterna i målet vederlagda. (Jfr, N. J. A. 1875:573;
1881:138.)

Har man beställt varor från en affär, som håller fasta pris,
är det dessa pris, som sålunda skola betalas, därest intet
särskilt avtal träffats. Priset för en vara kan följaktligen i
detaljhandeln växla väsentligt, beroende på den affär, där den
in-köpes. Den, som köper varor från en lyxaffär i stadens dyraste
kvarter, kan således nödgas betala betydligt högre pris än den,
som köper en liknande vara — kanske likaså god — i en oansenlig
butik i stadens utkanter. Inköpes partier av vanliga
handelsvaror, torde det i allmänhet vara marknadspriset, som skall
erläggas. Vid köp av värdepapper som noteras, är det börskursen.
Är en vara icke underkastad prisändringar, och har man förut
köpt den för ett visst pris av samma säljare, torde man i
allmänhet anses hava avsett detta pris, om man, utan att träffa
nytt avtal om priset, ånyo beställt samma vara.

Bevisningsskyldigheten i fråga, huruvida priset är oskäligt,
torde få anses åligga köparen. (Jfr N". J. A. 1896:96.) Vid
bedömande av prisets skälighet eller oskäligliet har man att taga
hänsyn till samtliga föreliggande omständigheter. Har sålunda
den ifrågakomna varan ett allmänt gängse pris, kan även ett icke
synnerligen avsevärt högre belopp anses såsom oskälig
köpeskilling för varan. Är denna köpt i butik, lärer dock det av säljaren
fordrade priset icke kunna anses oskäligt, med mindre det
överskrider vad den ifrågavarande affären plägar debitera sina
kunder. Skulle varan sakna gängse pris, och utredning om dess värde
ej heller eljest erhållas, måste köparen betala den av säljaren
fordrade köpeskillingen. Är priset å varan olika på olika tider eller
orter, bör vid bedömandet av det för varan fordrade prisets skä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free