Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om avbetalningsköp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
751
gång betala vad säljaren, enligt vad förut (sid. T45 och T48)
omförmälts, får räkna sig till.godo. Gör köparen det eller gäldar
ban, oan fråga är om handräckning, det belopx>, som därvid
räknats säljaren till godo, får ej godset återtagas.
Har säljaren återhekommit godset, äger köparen rätt att
inom fjorton dagar därefter lösa det åter. Vill köparen göra brak
av sin rätt, skall han betala säljaren godsets värde vid
återtagandet jämte det belopp, varmed godsets värde kan understiga vad
säljaren, enligt vad förut (sid. 745 och 748) omförmälts, får
räkna sig till godo.
Därest flera föremål sålts genom samma avbetalningsköp, och
säljaren yrkar att återbekomma godset, äger köparen uttaga och
behålla eller, om godset redan återtagits, inom fjorton dagar
därefter lösa åter de föremål, han helst vill, mot det att han
betalar säljaren de värden, som. blivit dem åsatta, jämte till
äventyrs förefintlig skillnad mellan föremålens värde och vad
säljaren, på sätt förut (sid. 745 och 748) omförmälts, äger räkna
sig till godo.
Innehåller avtalet bestämmelse, enligt vilken köparens
underlåtenhet att fullgöra vad honom åligger skall medföra, att han
icke äger åtnjuta betingad förfallotid, och utkräver säljaren, med
åberopande av sådan bestämmelse, hela den överenskomna
betalningen eller större del därav än som frånsett bestämmelsen
skulle vara till betalning förfallen, skola i fråga om beräkningen
av säljarens fordran äga motsvarande tilläjmpiiing de förut (sid.
745 och 748) anförda stadgandena rörande vad han vid godsets
återtagande får räkna sig till godo.
Har köparen, i avtalet eller sedermera, för den händelse han
framdeles skulle komma att åsidosätta sina förpliktelser, avstått
från någon rätt eller förmån, som honom, enligt förut anförda
stadganden, tillkommer, skola dessa ändock lända till efterrättelse.
Någon inskränkning i avtalsfriheten har lagstiftaren ej ansett
påkallad i fråga om överenskommelser, vilka kunna träffas, efter
det köparen redan gjort sig skyldig till kontraktsbrott.
Erfarenheten visar, att köparen då är vida bättre i stånd att tillvarataga
sitt intresse än vad fallet är, innan någon försummelse ännu
ligger honom till last. Något verkligt behov för lagstiftaren att i
dylika fall ingripa till skydd för köparen torde icke föreligga,
och det kan ifrågasättas, huruvida icke en sådan utvidgning av
förevarande stadgande skulle lända köparen till mera skada än
gagn. Man kan nämligen befara, att säljaren därigenom skulle
kunna avskräckas från att ingå på en för köparen fördelaktig
förlikning, även om han i och för sig vore benägen därför.
Avfattningen av stadgandet utmärker, att om köparen lyckats
i avtalet utverka sig en bestämmelse, som leder till fördelaktigare
resultat för honom än en tillämpning av de i denna lag upptagna
stadgandena, det står honom fritt att åberopa densamma. Inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
