- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
757

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om försträckning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

757

gåva, måste för sträckningsgivar en styrka, att försträckning
föreligger. Bestrider åter försträckningstagaren emottagandet av
penningarna, men överbevisas därom, kan ban icke fria sig från
betalningsskyldighet endast genom att efteråt påstå, att
penningarna lämnats för annat ändamål än försträckning; han måste
då bevisa detta sitt påstående.

I regel tillgår emellertid vid försträckning sålunda att
för-sträckningsgivaren låter försträckningstagaren utfärda
skuldebrev (skuldsedel, revers), d. v. s. skriftlig utfästelse att utgiva
ett visst belopp (i penningar eller varor), motsvarande det som
i försträckning lämnats.*

Genom skuldebrevet erhåller försträckningsgivaren ett
verkligt fordringsbevis, vilket dessutom bereder honom den fördelen,
att han vid utkrävandet av sin därpå grundade fordran icke
behöver vända sig1 till domstol, utan kan använda det enklare
och snabba lagsöknings för farandet.

Skuldebrev kan vara av tvenne slag, nämligen:

a) löpande skuldebrev, som är utfärdat till innehavaren
(»sedel-havaren») eller till viss man eller order; samt

b) icke löpande skiddebrev, som är ställt till viss man.
Såsom icke löpande räknas jämväl skuldebrev, som är ställt

till viss man eller hans rättsinnehavare. (K. m:ts dom den 20
september 1850.) Uttrycket »eller hans rättsinnehavare» i en
skuldsedel är för övrigt utan betydelse, enär vederbörande
rättsinnehavare (t. ex. arvinge, testa mentstagare, giftorättstagare
o. s. v.) även där förutan kan göra skuldsedeln gällande.

I sammanhang med ovanstående framställning av olikheten i
form mellan löpande och icke löpande skuldebrev må jämväl
påpekas skiljaktigheterna i rättsverkan dem emellan, och kunna
härför följande regler uppställas:

A. Vid lagsökning hos överexekutor kan gäldenären på grund
av löpande skuldsedel sökas var han träffas med delgivningen av
lagsökningshandlingarna, varemot lagsökning på grund av icke
löpande skuldebrev måste ske hos överexekutor i den ort, där
gäldenären har sitt hemvist eller slagit sig ned för någon tid,
eller, om han saknar stadig hemvist, anträffas med delgivningen
av lagsökningshandlingarna, eller om han är utrikes, senast var
inom riket boende.

Vid stämning till domstol måste däremot borgenären, vare sig
skuldebrevet är löpande eller icke löpande, instämma gäldenären
till domstolen i den ort, där han har sitt bo och hemvist (är
mantalsskriven).

* Skuldebrev kan även utgivas på grund av annat avtal än försträckning-,
t. ex. köp. Vad här efteråt säges om skuldebrev, som tillkommit vid
försträckning, gäller emellertid i huvudsak om alla skuldebrev.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0757.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free