- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
768

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om försträckning - Om ränta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

768

Anm. o. Skuldebrev skall, då det för vinnande av betalning
hos offentlig myndighet företes, förses med stämpel av 25 öre för
varje fulla 100 kronor av det kapitalbelopp, för vilket betalning
sökes. Dock är skuldebrev fritt från stämpel, då på grund därav
fordran blir i konkurs bevakad.

Om ränta.

Med ränta förstås den gottgörelse, som en gäldenär erlägger för
tillgrödön j titandet av ett främmande kapital.

I regel beräknas lantan efter en viss s. k. räntefot, varmed
menas förhallandet ’mellan räntehel öppet för en viss tid, vanligen
ett är, och kapitalet. Om t. ex. räntebeloppet för ett år på ett
kapital av 100 kronor är 5 kronor, så är räntefoten 5 procent.
Häntan kan var^a antingen hunden ränta, då lagstiftaren stadgat
en viss högsta tillåtna räntefot, eller fri ränta, då bestämmandet
av räntefoten är utan inskränkning överlämnat åt vederbörandes
överenskommelse. Vår gällande rätt stadgar ingen annan
inskränkning i vederbörandes rätt att själva bestämma räntefotens
storlek än som framgår av stadgandena mot ocker (se sid.
582—584).

Rätten till ränta förutsätter för sin uppkomst alltid en
huvudfordran. Oftast har nämnda fordran tillko\mmit genom
för-sträckningsavtal, men den kan även grunda sig på andra avtal,
t. ex. kreditköp. Emellertid äga de för ränta viel försträckning
gällande regler i allmänhet tillämpning rjämväl å ränta vid
andra avtal.

I fråga om gäldenärens skyldighet att hetala ränta har man
att skilja mellan följande fall:

A. Att ränta blivit utfäst, och skuldförbindelsen är av icke
löpande beskaffenhet, m^ed eller utan bestämd förfallotid, eller
löpande, men utan viss tid för betalningens erläggande.

I så fall måste gäldenären betala den utfäst räntan, ända till
dess betalning sker.

B. Att ränta blivit utf äst, och skuldförbindelsen är löpande
med bestämd förfallotid,.

I denna händelse skall, därest ej annorlunda avtalats,*
gäldenären betala den ut fästa räntan dels från förbindelsens tillkomst
till dess förfallodag och dels från den dag, gäldenären delgivits

* Dylikt avtal föreligger t. ex., då gäldenären utfäst sig att betala ränta,
tills b e t a lu i n g sker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:36:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/advokaten/0768.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free