- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
777

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om borgen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

777

Vid andra avtal än försträckning kan dock det belopp, varmed
borgenssumman överskjuter liuvudförbindelsens belopp, vara att
anse såsom ett på förhand utf äst skadestånd (vite), och
löftesmannen följaktligen åläggas att inbetala hela borgenssumman.

Om .löftesmannen för en villkorlig förbindelse iklätt sig
ovillkorlig borgen, är han ansvarig för förbindelsen, endast i händelse
villkoret inträffar. Är huvudförbindelsen alternativ (d. v. s. om
gäldenären utf äst sig att utföra antingen den ena eller den andra
av tvenne angivna handlingar, t. ex. betalning av ett
penningebelopp eller leverans av en vara), äger löftesmannen välja,
vilkendera handlingen han vill utföra.

I fråga om tid och ort för betalningen kan löftesmannen genom
särskild utfästelse i borgensförbindelsen åtaga sig strängare
villkor än huvudgäldenären.

C. Löf tes förbindelse far ej tolkas strängare, än vartill
ordalagen giva full anledning.

Om det sålunda är ovisst, vilken art av borgen, löftesmannen
velat ikläda sig, eller för hur stort belopp eller för vilken tid, han
velat ingå borgen, bör han anses hava åtagit sig den förbindelse,
som för honom är minst betungande. Är det tvivelaktigt, om han
ens verkligen velat gå i borgen, bör han icke anses såsom
löftes-anan. Ovan anförda regel äger tillämpning jämväl i fråga om
löftesmäns ansvarighet för ränta och lagsökningskostnader.

överenskommen ränta är löftesmannen sålunda skyldig att
betala, endast om han i borgensmeningen åtagit sig att ansvara
både för kapital och ränta. Har han begränsat sin ansvarighet
till kapitalet, såsom om han t. ex. iklätt sig borgen »för
ovanstående kapital å 500 kronor», »för ovanstående 500 kronor», »för
ovanstående kapital», är han icke skyldig att jämväl erlägga
ränta. Är borgensmeningen så avfattad, att av dess ordalydelse
icke med tydlighet framgår, om löftesmannen velat gå i borgen
jämväl för ränta, är han icke ansvarig för denna. Dock är det
ej nödvändigt, att ordet ränta förekommer i borgensnieningen,
för att löftesmannen skall bliva ansvarig därför. Sålunda
medför borgen »för ovanstående förbindelse» ansvarighet för såväl
kapital som ränta, under förutsättning, att ränta är utf äst i
huvudförbindelsen.

Det har påståtts, att en löftesman, som tecknat borgen för
ett till viss man eller order ställt skuldebrev, icke skulle vara
skyldig att infria sin borgen, i händelse skuldebrevet i första hand
belånades hos annan än den däri angivna personen. Denna åsikt
har dock ogillats, bland annat, genom Kongl. maj:ts domar den
30 april 1878 och den 28 februari 1881.

I detta sammanhang må påpekas lämpligheten av, att
löftes-mannen i borgensförbindelsen utsätter den sum.ma, för vilken
han ikläder sig borgen, eller åtminstone tillser, att denna summa

Advokaten. 98

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:36:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/advokaten/0777.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free