- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
780

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om borgen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

780

Från denna regel gives dock ett undantag. I § 110
Ronkurs-lagen stadgas nämligen, att borgenär, utan hinder därav att lian
godkänt ackords förslag, äger mot gäldenärens löftesmän föra den
talan, vartill han eljest varit lagligen berättigad.

Anm. Eftergiver borgenären utan löftesmannens samtycke
någon rättighet, som tillkommer borgenären mot
huvudgäldenä-ren, t. ex. rättigheten till betalning’ ur en av den sistnämnde för
huvudförbindelsen ställd pant, torde löftesntannen härigenom
bliva fri från sin borgen för den del av skulden, som svarar mot
panten, under förutsättning dock att han vid borgens tecknande
ägde kännedom om sagda pant eller ock sedermera betingat, sig
att den lämnades.

IV. De olika slagen av borgensförbindelser.

Dessa äro:

A. Hu v u d b org e n.

Härmed menas en borgen, som in gälts för huvud gäldenärens
förbindelse. Den, som ingått huvudborgen, kallas på grund
härav huv udlö f tesm an.

Huvudborgen kan vara:

1) Enkel borgen. (10 kap. 8 § Handelsbalken.)

Enkel borgen föreligger, dä borgesmannen endast åtagit sig att
betala vad borgenären icke kan utbekomma hos hnvudgäldenären.
En ingången bofgen är att anse såsom enkel, så snart
borgensförbindelsen icke innehåller något uttryck, varigenom löftesin
ännen åtagit sig huvudgälden ärens skuld såsom sin egen. Är det
tvivelaktigt, om löf tesm ännen velat ikläda sig enkel eller
proprie-borgen (se nedan), får han endast anses hava åtagit sig den minst
betungande förbindelsen, d. v. s. enkel borgen. Exempelvis har
en borgen, ingången »såsom vore det för skuld», tolkats såsom
enkel. > (K. m:ts döm den 11 juli 1883.)

Den, som ingått enkel borgen, kan blott dömas att betala vad
borgenären vid tiden för borgesmannens instämmande (eller
lagsökande) icke kunnat utbekomma av huvudgäldenär en. I följd
härav måste borgenären i rättegången (eller lagsökningsärendet)
mot borgesmannen bevisa, dels att huvudgäldenären icke förmått
betala, dels ock huru mycket av skulden han icke kunnat erlägga.
Den bevisningsskyldighet, som sålunda åligger borgenären, kan
av honom fullgöras:

a) Genom företeende av intyg att Ituv ud gäld enär en (eller hans
rättsinnehavare) vid hos honom för skuldens uttagande verkställd
utmätning befunnits sakna tillgångar till skuldens betalning.*

Innehåller nämnda intyg, att hos gäldenären icke anträffats
någon utmätningsbar tillgång, blir borgesmannen dömd att betala

* Ett dylikt intyg har godkänts i ett fall, då utmätningen verkställts
ända till tre år och åtta månader före rättegången mot
borg-es-mannen. (Kongl. Maj:ts dom den 14 januari 1808).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0780.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free