Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om personlega
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829
tjänst. Vanligen äger kollektivavtalet uteslutande karaktären
av en norm angående lönevillkoren, arbetstid m. ni., som skall
iakttagas vid varje enskild arbetares avtal med lians arbetsgivare.
Såsom motstycke till kollektivavtalet framträder
arbetsreglementet, eller en av arbetsgivaren ensam uppgjord framställning av
de förpliktelser, som arbetarna vid sin anställning bos lionom
hava att åtaga sig.
Under våra dagars lönetvister mellan arbetare och arbetsgivare
begagnas företrädesvis två slags kampmedel, nämligen strejk och
lockout.
Strejk föreligger, när ett flertal arbetare hos en och samma
arbetsgivare samtidigt upphöra med sitt arbete, samt förstärkes
understundom genom s. k. blockad, eller mer eller mindre
kraftiga uppmaningar från de strejkandes sida till andra
yrkesarbetare att icke taga anställning hos den övergivne arbetsgivaren.
Lockout åter innebär, att en arbetsgivare, såsom det heter,
»utestänger» sina arbetare, d. v. s. på en gång upphör att
lämna dem arbete (nedlägger sin fabrik eller stänger sin
verkstad) .
Strejk eller lockout, som företages i strid mot avtalsenliga
förpliktelser, ådrager vederbörande skadeståndsskyldighet enligt
allmänna regler. Och under blockad använt våld eller hot för
att »tvinga någon till deltagande i arbetsinställelse eller hindra
någon att återgå till arbete eller att övertaga erbjudet arbete»
straffas enligt 15 kapitlet 22 § 2 momentet Strafflagen.
(»Åkarps-lagen».)
Under senare tider har ett omfattande lagstiftningsarbete
pågått i ändamål att värna om vissa intressen för den ekonomiskt
svagare parten i den större industriens personl egoavtal. Av de
lagar, som sålunda tillkommit, kunna nämnas Lagen om
arbetarskydd den 29 juni 1912 samt Lagan om försäkring för
olycksfall i arbete den IT juni 1916. Någon redogörelse för dessa
lagars innehåll kan emellertid av utrymmesskäl ej här meddelas.
Den föregående framställningen har icke avsett det slag av
personlega, som ingås under iakttagande av föreskrifterna i
Legostadgan den 23 november 1833 och som vi vilja kalla
tjänstehjonsavtal i egentlig bemärkelse.
Ett dylikt avtal innehåller, att en person (husbonden) skall
under viss tid och mot viss ersättning använda en annan persons
(tjänarens) krafter vid sitt hushåll eller lantbruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
