Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om uppdragsavtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
fabrikant eller en enskild person, t. ex. en konstnär, som
inlämnat tavlor till försäljning hos en konsthandlare. Den, som i
kommission säljer varor en gros, torde däremot i regel näppeligen
stå del credere, med mindre ett handelsbruk av detta innehåll
kan påvisas inom den bransch, varom fråga är.
Står kommissionären på grund av avtal eller enligt
handelsbruk eller annan sedvänja del credere, är han i förhållande till
kommittenten ansvarig såsom för egen skuld för fullgörande av
avtal, som han för dennes räkning ingår med tredje man. Och
även utan att stå del credere blir en försäljningskommissionär,
som utan fog medgivit betalningsanstånd* och vars ingångna
avtal ej av kommittenten avvisas, i regel pliktig att själv betala
köpeskillingen och att redovisa densamma å den tid, redovisning
bort ske, om anståndet icke medgivits.
Särskilda bestämmelser gälla för s. k. självinträde av
kovimis-sionär, eller kommissionsuppdrags fullgörande genom att
kommissionären själv inträder såsom köpare eller säljare av det gods,
hans uppdraer avser.
I vårt land har frågan om dylikt självinträdes lovlighet sin
största praktiska betydelse inom värdepappershandeln.
Omsättningen av värdepapper förmedlas huvudsakligen av personer,
vilka hittills i allmänhet kallats mäklare eller fondhandlare, men
i själva verket varit kommissionärer. Enligt den nya lagen den
16 maj 1919 om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet
benämnes nu flertalet av alla dem, som förmedla omsättning av
värdepapper, fondkommissionärer och äro underkastade viss
offentlig kontroll av en för hela riket gemensam myndighet,
benämnd Kungl. Bank- och fondinspektionen, samt få icke utan
uppfyllande av vissa i lag angivna villkor begynna idkande av
fondkommissionsrörelse (måste disponera visst minimikapital,
hava uppnått 25 års ålder, vara berättigade att här i riket idka
handel, förete intyg om att hava vunnit för yrket nödig
erfarenhet m. m.).
Före tillkomsten av 1919 års lag var allenast ett mindre antal
mäklare underkastade någon som helst kontroll. Dessa mäklare
tillsattes av offentlig myndighet (Handels- och
Sjöfartsnämnden i vederbörande stad) och intogo en mera officiell ställning
(benämndes stads- och fondmäklare). Det stora flertalet var
däremot privata affärsmän, vilka utan någon som helst från det
allmännas sida fordrade garantier kunde etablera sig såsom
fondhandlare eller ock privata banker, som förmedlade
kommissionsaffärer i värdepapper genom sina fondavdelningar.
• Detta torde få anses utan fog medgivet, allenast då^ beviljandet
av anstånd överhuvud eller av så långt anstånd som det medgivna var en
olovlig åtgärd från kommissionärens sida, eller då anståndet eljest lämnats
i strid mot en bestämd (inskränkande föreskrift. (Jfr N. T. 1868 : 40.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
