Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näringsrätt - Om väghållningsbesvärets utgörande på landet - II. Skyldighet att deltaga i vägs byggande och i dess underhåll, när mark är bar, samt om tillsyn å väg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
877
bägge sidor om varje väg, därest sådana icke, efter
vederbörandes prövning, kunna utan olägenhet undvaras. Utan konungens
befallningshavandes tillstånd får icke utmed väg byggnad
uppföras på mindre avstånd än 3,5 meter från vägens kant. Går
väg utmed vattendrag eller fördjupning, som kan medföra fara,
skall skyddsvärn anbringas. Där vägar stöta samman, skola
vägvisare uppsättas. Yid ändpunkterna av varje till underhåll
indelat vägstycke skola väghållarna anbringa tydliga märken,
angivande den fastighet, som har vägstyckets underhåll sig ålagt.
Grind får icke utan1 konungens .befallningshavandes tillstånd
uppsättas å väg’, med undantag för de ställen, där vägen korsas
av järnväg’ eller kanalled.
Vid de årliga vägsynerna böra förrättningsmännen tillse,
huruvida å väg befintliga grindar, vilka icke ingått i beräkning uti
hägnadsindelning (se härom i det följande), upprättad innan
kungl, kungörelsen den 11 oktober 1864 blev till efterlevnad
gällande, må utan synnerlig olägenhet för jordägare kunna
utdömas, samt med förslag härom, upptagande sådana grindars läge
jämte andra på frågans bedömande inverkande förhållanden,
inkomna till konungens befallningshavande, som, sedan
vederbörande, därest sådant icke redan skett, blivit hörda, äger
förordna, att grind, som icke ingått i beräkning uti gällande
häg-nadsdelning eller eljest prövas vara för inägors fredande
oundgängligen nödig, skall inom viss lämplig tid borttagas, vid
äventyr att sådant eljest på grindägarens bekostnad genom
kronobetjäningens försorg emot lega verkställes.
Med hänsyn till särskilda orters olika förhållanden äger
konungens befallningshavande genom allmänna kungörelser
bestämma, vilken tid av året de grindar över väg, som tillåtas kvarstå,
skola hållas öppna och förty vara avlyftade.
Till vägs underhåll får sand, grus eller sten utan ersättning
tagas å kronans allmänning, efter vederbörande
skogstjänstemans anvisning*. Vill någon å annan mark taga sand, grus eller
sten till vägs underhåll, och kan överenskommelse med
jordägaren icke träffas, äger häradsrätten, då den väghållningsskyldige
eller vägstyrelsen (se längre fram) därom instämmer talan,
bestämma, varest nämnda väglagningsämnen tjänligast och till
minsta skada för jordägaren få avhämtas samt till vilket belopp
ersättning för väglagningsämnena skall lämnas. Genom kungl,
kung. den 2 juni 1905 har väghållningsskyldig medgivits att för
allmän vägs underhåll från kronans jordbruksdomäner taga sand,
grus eller sten, om domänstyrelsen prövar sådant kunna utan
olägenhet för dylik egendom ske. Ersättning beräknas därvid ej
för väglagningsämnenas värde, varemot vanliga regler gälla om
den väghållningsskyldiges ersättningsplikt för intrång och skada.
Bro, som hädanefter uppföres, skall hava samma bredd som
den väg, varav den utgör fortsättning. Dock äger konungens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
