- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
1093

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Processrätt - Tvistemål eller civilprocess - Om villkoren för domarens behörighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1093

i) Domaren måste hava avlagt domareed (R. B. 1:7 och 8).

j) Domaren skall vara lagligen förordnad. (Jfr. B. B. 1:9
samt 25:21 i dess lydelse före lagen den 14 juni 1901.)

Anm. För valbarhet till nämndeman erfordras utöver vad
ovan nämnts att vara bosatt inom valkretsen och själv äga
rösträtt vid nämndemansval.

II. Särskilda behörighetsvillkor, d. v. s. egenskaper, som
erfordras med hänsyn till ett visst mål. Dessa villkor hava i lagen
(11. B. 13 kap.) erhållit formen av jäv, d. v. s. omständigheter,
som anses hindrande inverka på domarens förmåga att i ett
visst fall döma riktigt.

Domarejäven kunna antingen grundas på domarens personliga
ställningen till någondera parten eller på hans förhållande till
den sak, som skall avgöras.

A. Jäv, som grunda sig pä domarens förhållande till endera
parten.

Dessa jäv äro:

a) att domaren befinner sig i följande skyldskap eller
svågerlag med endera parten, nämligen:

1) rätt upp- och nedstigande skyldskap, t. ex. då domaren är
fader eller son till endera parten;

2) sådan skyldskap å sidan, att domare eller part står
omedelbart under den gemensamma stammen, d. v. s. då endera eller
båda äro bröstarvingar i första led i förhållande till den eller de
personer, från vilka de leda sitt gemensamma ursprung, t. ex.
då domaren är broder, farbroder eller morbroder, brorson eller
systerson till part o. s. v.;

3) kusinskap;

4) rätt upp- och nedstigande svågerlag, t. ex. då domaren
är styvfader eller styvson, svärfader eller måg till part;

5) sådant svågerlag å sidan, att den enes make (partens eller
domarens) står till den andre i sådan skyldskap, som omtalas
under 2, eller enligt lagens ord, att »den ene är eller varit gift
med den andres syskon eller syskons avkomling eller med någon,
från vilkens syskon den andra härstammar».

Halvskylda äro likställda med helskylda. Det är likgiltigt
om släktskapen härleder sig av äktenskap eller av lägersmål.

Anm. 1. Att domaren icke kan döma i egen sak, liksom att
han icke kan döma i sak, i vilken hans hustru eller trolovade
är part, får anses vara självklart, ehuru uttryckligt stadgande
härom icke förefinnes.

Anm. 2. Domarens skyldskap eller svågerlag med förmyndare,
allmän åklagare eller annan representant (nödvändig ställföre-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/1093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free