- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
1094

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Processrätt - Tvistemål eller civilprocess - Om villkoren för domarens behörighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1094

trädare) för part, som icke kan uppträda som sådan, är i
jävsavseende likställd med skyldskap eller svågerlag med parten.
Ang. betydelsen av domarens släkt förhållande till fullmäktig, se
avd. Om rättegångsfullmäktige.

Anm. 3. Fader och son, svärfader och måg, två bröder eller
två svågrar få ej på en gång vara bisittare i rätten, så vitt
densamma ej består av flera än sju ledamöter. Skulle så vara
förhållandet, få ej flera än två, som äro förenade uti ifrågavarande
skyldskap eller svågerlag, sitta i rätten. (R. B. 1:6.)

Ledamot av högre rätt är ej jävig att döma i den sak, vari
son eller måg dömt, såvida ej fråga uppkommer om ämbetsfel
från den senares sida. (E. B. 13:4.)

b) att domaren är parts vederdeloman eller uppenbare ovän.
Vederdeloman är domaren, om han för egen del, eller såsom
representant för annan vid domstol, exekutiv myndighet eller hos
skiljemän har mål anhängigt mot parten. Jfr. K. Maj:ts
utslag den 22 mars 1900 IST. J. A. sid. 205. Att domaren är
partens uppenbare ovän måste framgå av någon handling från hans
sida, som visar en mot parten fientlig sinnesstämning.

Anm. Har, sedan rättegång anhängiggjorts, part i uppsåt att
åstadkomma jäv mot domare sökt sak emot denne eller med ord
eller gärning tillfogat honom något, varför domaren måst börja
rättegång mot parten, så utgör detta vederdelomannaskap icke
jäv för domaren.

B. Jäv, som grunda sig på förhållandet till den sak, som
utgör-rättegångens föremål.
Dessa jäv äro:

a) att domaren eller någon, som är besläktad eller besvågrad
med honom på sätt under A) a) omförmäles, »har i saken del»
eller kan av sakens utgång vänte »synnerlig nytta eller skada».
I saken del anses den hava, som kunde uppträda som part eller
mellankommande part, ehuru han icke begagnat sig av denna
rätt, t. ex. en löftesmän, då gäldenären är stämd, eller
målsägande då allmän åklagare för talan. Synnerlig nytta eller skada
av sakens utgång kan t. ex. den anses vänta, vilken är stor
aktieägare i ett aktiebolag, som är part, i ett viktigare mål. Jfr.
K. Maj:ts dom d. 9 december 1877 lf. J. A. sid. 1 och K. Maj:ts
utslag d. 8 augusti 1890 N. J. A. sid. 412,

Anm. 1. Ehuru bestämmelserna om domare jäv i allmänhet
gälla även för de förvaltande myndigheterna (»i hushållsmål av
allmän beskaffenhet»), finnes stadgat, att bestämmelsen, att
domare är jävig att handlägga mål, då han eller hans
anförvanter hava i saken del, icke äger tillämpning i nyssnämnda mål.
(K. F. d. 4 nov. 1876. Jfr. även Landsh. Instr. d. 10 nov. 1855
§ 55.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/1094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free