- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
1096

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Processrätt - Tvistemål eller civilprocess - Om villkoren för domarens behörighet - Om domstolarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1096

Om genom hovrätts beslut någon dess ledamot förklaras jävig,
får beslutet ej överklagas. Har jäv mot hovrättsledaniot ogillats,
får däremot klagan föras hos Kungl. Maj:t, men endast i
samband med klagomål i huvudsaken (R. B. 13:5 och 16:14*).

Jävas ledamot av häradsnämnd, inkallar häradshövdingen, om
rätten utan nämnde ledamot ej är domför, annan i hans ställe.
Jävas rådman, förordnar rådhusrätten oj avig sådan, om detta
behöves. Befinnes jäv lagligt mot häradshövding eller
borgmästare, i det fall att rätten ej utan honom är domför, eller mot
hel rådhusrätt, förordnar hovrätten oj avig domare.

Om så många av hovrättens ledamöter skulle befinnas jäviga,
att rätten ej blir domför, har Kungl. Maj:t att förordna om
andra ledamöter för målets avgörande.

Om domstolarne.

Man skiljer emellan allmänna och särskilda domstolar eller
specialdomstolar. Medan de förra handlägga alla mål, som icke
särskilt undantagits från deras verksamhetsområde, äro de
senare avsedda för mål, vilkas handläggande anses kräva särskild
sakkunskap. Exempel på specialdomstolar i tvistemål äro
Ägodelningsrätt (Skiftesstadgan d. 9 nov. 1866 § 117) och
Ägoskill-nadsrätt (K. Stadg. om avvittring i Västerbottens och
Norrbottens läns lappmarker d. 30 maj 1873 §§ 22, 23, m. fi.) samt
Vattendomstolar (Vattenlagen 11 kap.). Vidare poliskammaren
och polisdomstolar i vissa städer, krigsdomstolar, domkapitlen,
kammarrätten, försäkringsrådet m. m. De flesta
specialdomstolar äro emellertid numera avskaffade, och för att tillgodose
sakkunskap hos de allmänna domstolarna har man i stället
vidtagit, andra anordningar. Jfr. t. ex. Sjölagen d. 12 juni 1891
§ 314, som innehåller bestämmelser om sakkunnige vid
sjöförklaringar.

De allmänna domstolarna äro dels underrätt (härads- eller
tingsrätter på landet, rådstuvu- eller rådhusrätter i stad), dels
hovrätterna och dels Kungl. Maj:ts Högsta domstol.

I. Underrätt å landet,

A. Häradsrättens sammansättning.

För lagskipningen på landet är Sverige indelat i ett antal
domsagor, var och en med sin häradshövding. Domsagan består av
ett eller flera domsområden, vilka kallas tingslag, härad eller

* Se not å föregående sida.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/1096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free