- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
1111

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Processrätt - Tvistemål eller civilprocess - Om domstols behörighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lill

särskild domstol (se härom sid. 1096), och även denna fråga har
rätten att oberoende av invändning från parts sida beakta. (It.
B. 10:29.)

Äger allmän domstol befogenhet att handlägga målet, har man
att tillse, om just den domstol, vid vilken målet anhängiggjortsy
är behörig att behandla detsamma.

Vid undersökningen av frågan om allmän domstols
behörighet har man att beakta tre olika synpunkter.

I. Den första av dessa är skillnaden mellan olika instanser
(domstolsklasser). I detta avseende erinras om, att från
underrätterna i regel talan måste fullföljas till hovrätterna och
därifrån till Högsta domstolen. Endast undantagsvis äger högsta
instansen taga befattning med mål utan att detta förut handlagts
av hovrätten. (Jfr. i det följande rättsmedlen resning och
åter-brytande av dom.)

II. Den andra synpunkten är den s. k. sakliga behörigheten,
d. v. s. den behörighet, som beror på målets beskaffenhet.
Regeln är härvid, att allmän underrätt är behörig domstol,
oberoende av vilken som är part, ävensom av sakens beskaffenhet.

Följande mål och ärenden skola emellertid anhängiggöras
omedelbart i hovrätt:

a) tvister om patronatsrätt,* vare sig tvisten uppkommit
emellan kronan och enskilda eller emellan enskilda inbördes.
Härifrån är dock undantag gjort för Skåne, Halland, Blekinge och
Bohuslän, beträffande mellan kronan och enskilda uppkomna
tvister om huruvida patronatsrätt finnes, eller om större eller
mindre del av kronans tionde må åtfölja patronatsrättigheten,
vilka tvister höra under kammarkollegium (K. F. d. 17 april
1828. K. Instr. för Kammarkollegium d. 26 maj 1909) ;

b) mål, i vilka riks a äld skönt or et är svarande (K. F. d. 10 juni
1841);

c) mål rörande riksbankens vägran att vid uppvisandet inlösa
sedel. (Jfr. Lag d. 12 maj 1897 med vissa bestämmelser om
riksbankens sedelutgivningsrätt, så ock angående forum för
riksbanken § 2 med lydelse enligt Lag d. 14 juni 1901.)

d) tvistiga frågor om skyldighet för skeppsrederier att ersätta
den kostnad, som genom konsulerna blivit förskjuten till svenske,
å utrikes ort varande nödställde sjömäns underhåll och
hemför-skaffande, (K. F. d. 17 april 1828 och K. Instr. för
Kommerskollegium d. 30 okt. 1891.)

e) fråga om stadfästelse av främmande myndighets beslut om
äktenskapsskillnad eller skillnad till säng och säte. (Lag d. 8
juli 1904) ;

* Med patronatsrätt menas rätten att utse, välja och kalla en
prästman till någon församling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/1111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free