- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
1129

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Processrätt - Tvistemål eller civilprocess - Om parterna och deras ställföreträdare - Om rätt och plikt att vara part

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1120

Om parterna och deras ställföreträdare*

Vid underrätt benämnes den, som anhängiggör rättegång mot
en annan, kärande, och hans motpart svarande.

I hovrätterna användas samma benämningar i fråga om
vademål och instämda saker. Den, som genom besvär söker ändring,
plägar däremot benämnas klagande, varjämte hans vederpart
kallas förklarande, för så vitt förklaring från honom i målet
infordrats.

I Högsta domstolen (hos Kungl. Maj:t) kallas i revisionssaker
den, som söker ändring i hovrättens dom, sökande och hans
motpart svarande samt i besvärsmål den äiidringssökande klagande
och motparten förklarande.

Anm. Har svaranden begagnat sig av sin rätt att genstämma,
brukar man kalla honom genkär ande, medan den ursprungliga
käranden benämnes huvudkärande.

Om rätt och plikt att vara part.

Berättigad att vara kärande i tvistemål är, en Ligt svensk rätt,
var och en, som lagligen kan förvärva rättigheter eller ikläda
sig skyldigheter, eller med andra ord, varje rättssubjekt, detta
må nu vara en fysisk eller en s. k. juridisk person. Huruvida
ett visst samfund eller sällskap, en viss stiftelse eller förening
är en juridisk person eller icke, måste avgöras i varje särskilt
fall. I fråga om vissa slags sanifälligheter finnas föreskrifter i
lag. Se bl. a. Lag cm sjukkassor d. 4 juli 1910 § 105, Lag* om
handelsbolag och enkla bolag d. 28 juni 1895 §§ 2, 45 och 46,
Lag om aktiebolag d. 12 augusti 1910 § 22 samt Lag om
ekonomiska föreningar den 22 juni 1911 § 4. Men även utan
särskilda lagbestämmelser får man anse, att åtskilliga
sanifälligheter äro juridiska personer, såsom staten, kommunen,
främmande kyrkosamfund, universiteten samt allehanda stiftelser och
föreningar. För att en förening eller annan sammanslutning
skall kunna betraktas såsom juridisk person, torde dock erfordras,
att densamma är ordnad genom stadgar, vilka bestämma dess
ändamål, organisation (anordning) och verksamhetsformer samt
giva föreskrifter om vem som äger att företräda samfundet eller
åtminstone om vern som äger sammankalla deni, vilka hava att
besluta om samfundets angelägenheter. Meningarna äro
emellertid delade om, huru långt man skall sträcka fordringarna i
nämnda avseende. Jfr. Kungl. Maj:ts utslag d. 12 maj 1898,

Advokaten. 142

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/1129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free