Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Processrätt - Tvistemål eller civilprocess - Om parts ställföreträdare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1136
vidare att gälla, därför att fullmaktsutf ärdaren avgår från
representantskapet, utan fullmakten måste för att förlora giltighet
särskilt återkallas av dess utfärdares efterträdare i
representantskapet eller av den representerade parten själv, i händelse denne
är behörig att göra en dylik återkallelse. Jfr. Kungl. Maj:ts
utslag d. 8 december 1896," N. J. A. sid. 497 samt Kungl. Maj:ts
dom d. 22 februari 1895, JST. J. A. sid. 45.
II. Om rättegångs fullmäktige.
Rätte g tings fullmäktig eller rättegångsombud (»laga
ombudsman)) ) kallas den person, som på grund av fullmakt företräder
antingen en part, vilken är befogad att själv utföra sin talan,
eller en representant, vilken enligt reglerna under I är befogad
att förordna ombud för sig.
I tvistemål har part alltid rätt att kära eller svara genom
fullmäktig. Om domstolen förelägger honom det, är dock part
skyldig att personligen tillstä deskomm a. Dylikt föreläggande kan
ske vid vite i penningar samt meddelas för så väl svaranden som
käranden. (B. B. 14: 3 och 24: 1.) Dock anse sig många domare
förhindrade att giva käranden dylikt föreliggande vid vite. Jfr.
Kungl. Maj:ts utslag d. 22 mars 1876, K T. sid. 596 och d. 23
oktober 1894, K". J. A. sid. 519.
A) Behörighetsvillkor för rätt eg ängs fullmäktig. (R. B.
15:2, 3, 15.) ’
1) Allmänna behörighetsvillkor, d. v. s. de egenskaper, som
erfordras för att en person skall kunna godkännas såsom
rätte-gångsfullmäktig, oberoende av i vilket mål eller vid vilken rätt
han uppträder.
Dessa äro:
a) Att fullmäktigen ej står under annans målsmanskap.
b) Att fullmäktigen är »oberyktad, ärlig och redlig».
Huruvida ombud kan anses vara i besittning av dessa egenskaper, har
domstolen att i varje särskilt fall pröva. Se de under c)
anmärkta Kungl. Maj:ts utslag.
c) Att fullmäktigen är »förstånd/ig». Innebörden av denna
fordran belyses av K. Br. d. 27 maj 1801, enligt vilket »den ej
kan för skicklig och förståndig fullmäktig1 anses, vilken, emot
vad lagen i R. B. 14: 5, 7, 8 uttryckligen förbjuder, i sina
skrifter inblandar vad till saken ej rätteligen hörer, på ett o
förståndigt och oredigt sätt sin huvudmans talan utförer, brukar
vanvördiga ord och åthävor emot domare eller parter och talar eller
skriver det han vet ej sant vara». Jfr. Kungl. Maj:ts utslag d.
9 maj 1884, N. J. A. sid. 274, d. 29 april 1886, ]NT. J. A. sid.
220, d. 31 maj 1889, K. J. A. sid. 227, d. 23 februari 1897, N.
J. A. sid. 91, d. 22 september 1899, N. J. A. sid. 383, d. 16 maj
och d, 30 juli 1900, N. J. A. ?sTot B N:ris 275 och 396.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
