Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Processrätt - Tvistemål eller civilprocess - Om parts ställföreträdare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1138
b) Den, som i egenskap av domare eller rättens betjänt eller
hos administrativ myndighet å ämbetets vägnar tagit befattning
med ett mål, får icke sedermera däri uppträda såsom ombud.
c) Ledamot i överrätt eller därstädes anställd ordinarie
tjänsteman får ej vara fullmäktig vid denna rätt eller vid någon
underrätt, som lyder under densamma. Jfr. Kungl. Maj:ts utslag d. 20
juni 1883, IN". J. A. sid. 242. Ej heller får vid häradsrätt
häradshövdingen eller någon, som i hans ställe är förordnad till domare,
eller vid rådhusrätt någon rättens ledamot vara fullmäktig.
Dessa stadganden avse dock ej talan för släktingar till och med
syskonbarn eller för myndlingar.
d) Den, som åtföljer häradshövding till ting såsom biträde
eller för sin egen utbildning, får ej vara rättegångsfullmäktig
vid detta ting.’ Kungl. Br. d. 1 febr. 1T58.
e) Den, vars make, fader eller svärfader, son eller måg, broder
eller svåger är domare i målet, får ej vara ombud i detsamma,
Även om invändning mot en persons behörighet såsom ombud
ej framställes, skall domstolen tillse, att han innehar nödiga
behörighetsvillkor. Befinnes fullmäktig obehörig, borde part
egentligen betraktas såsom utebliven och underkastas de för
ute-varo från domstol i lag stadgade påföljder. Domstolarna torde
dock — åtminstone då bristen i en fullmäktigs behörighet avser
något av de särskilda behörighetsvillkoren (se ovan) — i
allmänhet inskränka sig till att besluta uppskov, med föreläggande
för den part, för vilken det obehöriga ombudet inställt sig, att
vid ett kommande rättegångstillfälle infinna sig personligen eller
genom behörigt ombud. Jfr. Kungl. Maj:ts dom d. 30 november
1876, TsT. J. A. sid. 551.
B. Fullmaktens form och innehåll.
För att en person skall kunna uppträda som rättegångsombud
för en annan, erfordras, att denne senare (huvudmannen)
bemyndigat honom härtill. Ett dylikt bemyndigande kallas
rättegångs full mak t.
I fråga om formen för rättegångsfullmakt är att märka, att
part kan giva dylik fullmakt antingen genom muntligt
förordnande inför rätta, vilket förordnande antecknas i rättens
protokoll, eller skriftligen.
För att en skriftlig handling skall kunna godkännas såsom
rättegångsfullmakt erfordras enligt lagen:
1) att den är ett »öppet ’brev», d. v. s. en handling, som är
upprättad för att tjäna till bevis om befidlmäktigandet. Ett
enskilt brev, vari en person anmodar en annan att företräda
honom i en viss rättegång, kan således ej anses såsom, skriftlig
rättegångsfullmakt • ;
2) att den. skall vara undertecknad av huvudmannen och
försedd med lians sigill eller två o jävig a m^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
