- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
1140

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Processrätt - Tvistemål eller civilprocess - Om parts ställföreträdare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1140

1) domstolen, vid vilken fullmäktigen skall uppträda,

2) saken eller målet, vari fullmäktigen skall föra talan,

3) fullmäktigens namn ocli

4) en förklaring av huvudmannen, att han vill nöjas med
fullmäktigens åtgärder i det mål, vari denne skall uppträda.
Den omständigheten, att sådan förklaring icke funnits intagen
i fullmakt, har dock förklarats icke föranleda, att fullmakten
bör anses ogiltig. Jfr. Kungl. Maj:ts dom d. 8 februari 1875,
N. J. A. sid. 29.

Vidare har förklarats, att en fullmakt icke behöver upptaga
fullmäktigens namn, utan kan vara ställd på innehavaren. Jfr.
Kungl. Majits.dom den 13 november 1794.* Slutligen anses en
fullmakt kunna vara så vidsträckt, att den omfattar icke blott
en vdss domstol utan alla domstolar och ämbetsmyndigheter samt
avser icke allenast ett visst mål utan t. o. ni. alla de mål och
ärenden, vilka angå eller kunna komma att angå huvudmannen.
Exempel på en synnerligen omfattande fullmakt är den, som
avfattas såsom: »Ilättegångsf ullmakt in blanco för innehavaren»,
och som medför befogenhet för dess innehavare att hos alla
domstolar i vilket tvistemål som helst föra huvudmannens talan.

Även om anmärkning ej framställes mot en
rättegångsfull-makt, skall dock domstolen granska dess form och innehåll.
Befinnes därvid, att fullmakten ej har den form eller det innehåll,
som, enligt vad ovan angivits, är erforderligt, får den, som
åberopar fullmakten, icke på grund av densamma uppträda såsom
fullmäktig och huvudmannen anses såsom utebliven. (Se
härom avd. om laga förfall och påföljd av utevaro.)

Anm. Genom Lag ang. meddelande av rättegångsfullmakt
genom telegram d. 13 juli 1887 har part erhållit rätt att under
vissa förutsättningar få avsända fullmakt med telegrafens hjälp.

Telegramfullmakt får avsändas allenast från någon statens
telegraf- eller järnvägsstation, icke från enskild järnvägsstation
eller från utrikes ort. Jfr. Kungl. Maj:ts dom d. 31 december
1891, N. J. A. sid. 614. Däremot torde telegramfullmakt
kunna skickas till vilken svensk telegraf- eller järnvägsstation som
helst.

Endast rättegångsfullmakt till viss man eller till viss man med
rätt för denne att sätta annan i sitt ställe, men däremot icke
fullmakt för innehavaren får skickas medels telegram. Jfr. Kungl.
Maj:ts utslag den 15 mars 1898, N. J. A. sid. 126.

Vill någon avsända telegramfullmakt, skall fullmakten i
huvudskrift uppvisas å den station, från vilken den skall avsändas,
samt fullmaktsutfärdarens namnunderskrift inför den
avsändande telegraf tjänstemannen vitsordas antingen av utfärdaren själv
eller, om hans namn under fullmakten är bevittnat, av något

* Carl E. Backman, Juridisk Handbok, Sthlm 1883 sid. 581 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/1140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free