- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
1180

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Processrätt - Tvistemål eller civilprocess - Om laga förfall och påföljd av parts utevaro

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1180

Har rätten på kärandens yrkande givit tredskodom, och är
käranden missnöjd med domen, får han i vanlig ordning (genom
vadetalan) överklaga densamma. Vill åter den uteblivne
svaranden klaga över tredskodonien, kan han visserligen likaledes
använda vadevägen, men det står honom även fritt att i stället
genom stämning å käranden till samma domstol, som meddelat
tredskodomen, söka återvinning mot densamma, d. v. s. yrka dess
upphävande. Enligt Ii. B. 12: 4 skall nämligen, sedan tiden till
vads erläggande mot tredskodonien gått till ända, utan att
svaranden vädjat mot domen käranden kungöra den uteblivne
svaranden densamma, varefter svaranden har att inom tre månader
efter erhållen del av domen, stämma om återvinning till den rätt,
dit saken förr var instämd. Om kärandens skyldighet att kungöra
tredskodomen och om svarandens rätt att inom nu nämnd tid
däremot söka återvinning1, skall underrättelse i tredskodomen
införas. Har käranden vädjat mot tredskodomen, och svaranden
stämt om återvinning, bör vademålet bliva vilande i hovrätten,
till dess återvinningstvisten avgjorts. Nämnda tvist är till sin
karaktär en fortsättning av den tidigare rättegången. Den förre
käranden är fortfarande bevisningsskyldig i avseende å grunden
för sitt anspråk. Det i den tidigare rättegången tillkomna
processmaterialet tages i återvinningstvisten i betraktande, så väl
vad angår den förre kärandens anföranden, som i fråga om
möjligen förebragt bevisning.

3) Uppshov med eller utan ådöinande av böter eller
föreläggande av vite. Enligt Kungl, förordn, ang. böter för
svarandeparts uteblivande från underrätt den 6 oktober 1882, kan
svarande, vilken blivit behörigen stämd, men vid första
rättegångstillfället utebliver utan att styrka laga förfall och vilken icke blir
föremål för tredskodom enligt II. B. 12: 3, dömas att för sin
ute-varo böta från och med fem till och med ett hundra kronor. Att
underrätts beslut, varigenom dylika böter ådömts eller yrkande
om deras ådömande ogillats, i regel skall särskilt, och icke i
samband med huvudsaken, överklagas, framgår av R. B. 16: 10.
Ifråga om verkställighet av icke laga kraftvunna utslag,
varigenom ifrågavarande slags böter ådömts, se Lag om vad
iakttagas skall i avseende å införandet av lagen om ändring i vissa
delar av rättegångsbalken den 14 juni 1901 § 6.

Beträffande föreläggande för en vid första rättegångstillfället
utebliven svarande att vid ett kommande rättegångstillfälle
iakttagna inställelse vid vite råda olika meningar därom, huruvida
dylikt föreläggande äger giltighet utan att detsamma särskilt
delgivits den uteblivne parten. Till förmån för obehövligheten
av sådan delgivning skulle möjligen kunna åberopas grunderna
för Kungl, förklaringen den 23 mars 1807, punkt 41. I utslag
av den 7 september 1870, N. T., årg. 1871, sid. 141, har
emellertid Kungl. Maj:t förklarat, att dylik delgivning i visst fall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/1180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free