- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
1210

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Processrätt - Tvistemål eller civilprocess - Om bevisning inför rätta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1210

Rådhusrätten yttrade i dorn, att enär E. medgivit, att lian
genom ett sitt biträde emottagit, mot kontramärke, en B. tillhörig
päls och, mot B:s bestridande samt vad i målet hörda vittnen
intygat, ej visat, att den päls, som E., på sätt ovan nämnts,
vela+i till E. överlämna, varit den päls, B. åt E. i förvar
överlämnat, ålades E. att ersätta B. den av honom i E:s vård
lämnade pälsens värde med 125 kronor.

Svea hovrätt ogillade däremot B:s talan, enär B. icke, mot
E:s bestridande, styrkt, att B. till E:s förutnämnda biträde
överlämnat någon annan päls än den, E. erbjudit sig att till B.
ålerlämna.

Kungl. Maj:t åter prövade rättvist att, med upphävande av
hovrättens dom, gilla den av rådhusrätten meddelade.

I fråga om bevisskyldighetens fördelning i brottmål, jfr.
Kungl. Maj:ts utslag den 26 april 1880, N. J. A., sid. 154; den
21 november 1895, N. J. A., sid. 525; den 15 juni 1896, N. J. A.,
sid. 269 samt den 14 oktober 1898, N. J. A., sid. 571.

Gr. I fråga om domstolens prövning av den i rättegången
förebragta bevisningy skiljer man mellan två olika teorier (åsikter),
nämligen den s. k. legala (lagbundna) bevisteorien och teorien
om fri bevisprövning.

Enligt den legala bevisteorien, bestämmer lagen ensam värdet
av ett fört bevis, i ty att den fastslår, dels att vissa
omständigheter (fakta) ovillkorligen skola anses såsom fullt bevis (jfr.
11. B. 17: 29: »två vittnen äro fullt bevis, däri de
sammanstämma»), dels att ett visst bevismått icke är fullt bevis (jfr. R. B.
17: 29: »ett vittne om själva målet gälle ej för mer än halvt
bevis» ), och dels att vissa omständigheter icke alls få betraktas
såsom bevis, t. ex. jäviga vittnens utsagor.

Teorien om fri bevisprövning överlämnar däremot åt domstolen
att fritt bestämma värdet av den bevisning, som förebragts,
dock icke så, att domstolen äger att efter godtycke avgöra vad
som är bevisat, utan allenast så, att domstolen skall med
sorgfälligt övervägande av alla omständigheter i ett mål efter bästa
förstånd och samvete avgöra vad som kan anses vara i målet
bevisat. Intet bevismedel är sålunda, enligt denna teori, i regel
uteslutet från domstolens beaktande, utan domstolen äger
tillerkänna varje i ett mål förebragt omständighet det värde såsom
bevismedel, som densamma, enligt domstolens övertygelse, äger.

Teorien om fri bevisprövning förnekar dock icke värdet av
sådana lagbud, vilka avse att göra bevisningen så pålitlig som
möjligt, t. ex. lagbestämmelserna om sättet för vittnens hörande,
om vittnesed, om värjemålsed. o. s. v.

Slutligen kan det även i en på teorien om fri bevisprövning
grundad processlag förekomma föreskrifter, att viss bevisning
skall utgöra fullt bevis, och om så är förhållandet, beror nämnda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/1210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free